Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

ledare socialdemokratisk

Krönika Lennart Götesson: Euroomröstningens utslag var solklart

Krönika: Sveriges nej till euron står fast

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

En ljusinstallation projicerad på byggnaden för den europeiska centralbanken i Frankfurt am Main, Tyskland, 30/12 2021. Foto: Michael Probst.

Annons

Den 14 september 2003 röstade en klar majoritet nej till att införa euron i Sverige. Kampanjerna för ett euroinförande ser ut att kunna ta ny fart nu och som argument har man att bland annat att Sverige saknar ett formellt undantag för att, likt Danmark, få behålla den egna valutan.

Ett nytt argument är att Sverige utan euron hamnar i (dåligt) sällskap med bland annat Polen och Ungern, vilket 2 januari framfördes på Dagens Nyheters debattsida av ambassadörerna Sven-Olof Petersson och Mats Ringborg.

Svenska folket röstade dock inte för att euron skulle få komma senare. De allra flesta såg nog frågan som den var ställd: ”Anser du att Sverige skall införa euron som valuta?”.

Något annat än att det var ett JA eller ett NEJ som var svar på frågan kom aldrig fram. Men nu påpekas att vi röstade om att inte införa euron just då utan om ett antal år.

Annons

Annons

Hur många av de 55,9 procent som röstade nej uppfattade att det inte var ett blankt nej? De allra flesta är nog överens om att det var ett definitivt nej som blev folkomröstningens utslag.

Folkomröstningar i Sverige är rådgivande (fakultativa) och riksdagen behöver inte följa resultatet utan kan fatta ett annat beslut. Inför euroomröstningen hade riksdagspartierna dock lovat att följa utslaget.

Där står vi nu. Det svenska folket röstade med klar majoritet nej till euron trots att kampanjen för euro var massiv och där Svenskt Näringsliv och Socialdemokrater för Euro gick hand i hand. På Nej-sidan fanns borgerliga Medborgare mot EMU och socialdemokratiska S mot EMU liksom Folkrörelsen Nej till EU.

För att komma runt det beslut som svenska folket tog 2003 kan en ny folkomröstning anordnas. Men det är nog något som regering och riksdag drar sig för eftersom stödet för euron är mycket svagare än vad det var 2003.

Ambassadörerna Sven-Olof Petersson och Mats Ringborg menar i sin debattartikel att det behövs en fördjupad diskussion om hur Sverige ska förhålla sig till eurosamarbetet inte minst genom att allt fler länder har infört euron och att samarbetet inom EU fördjupats.

Annons

Det är mycket goda sakskäl som förs fram av de två. Men kvar är då att en majoritet röstade nej till euron och att partierna har lovat att följa utslaget.

Annons

För att komma runt det beslut som svenska folket tog 2003 kan en ny folkomröstning anordnas. Men det är nog något som regering och riksdag drar sig för eftersom stödet för euron är mycket svagare än vad det var 2003.

Eurovännerna lär därför få vänta innan de får som de vill. Och de argument som man har lär inte bita så hårt att en majoritet ändrar sig.

Lennart Götesson. Foto: Privat.

Lennart Götesson

Krönikör

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy