Vi betalar gemensamt för våra gymnasieutbildningar. De är helt avgörande för elevernas individuella utveckling att bli kritiskt tänkande medborgare - men också för att tillhandahålla arbetskraft för offentlig sektor och näringsliv, samt förbereda vidare studier.
I en ny rapport från Arena Idé skriver Peter Vigren om hotet mot yrkesprogrammen. Han har tittat närmare på industriprogrammet, ett av de mest investeringstunga (alltså dyra) linjerna. Det är också ett av de program som är svårast att få sökande elever till, trots stor efterfrågan av ny arbetskraft i branscherna.

YouTube-appen på mobil. Den streamingtjänsten på internet har gett upphov till begreppet "youtuber" om en person som gör filmer dit. Foto: Gorm Kallestad / NTB.
Annons
Många av dagens elever går på fristående gymnasieskolor, och i rapporten visar författaren hur dessa inte tar ett ansvar gentemot arbetsmarknadens behov.
Annons
Yrkesprogrammen är för dyra, det är svårt att göra vinst på dem. Därför är det mycket få fristående aktörer som erbjuder industriprogram. (Undantaget är industriföretag som själva går in som huvudman, till exempel Hitachigymnasiet i Ludvika.)
Jag får även höra från fackliga företrädare hur det ofta saknas material och utrustning på friskolornas yrkesprogram. Eleverna får en sämre utbildning där, enligt dem.
Marknadsskolan har urartat. Vi kan inte överlämna stora delar av kompetensförsörjningen på 15-åringars skolval. Det är tydligt att vi måste återta kontrollen.
På Thoren Innovation School (snälla, skona mig från alla dessa pinsamma namn) finns en uppmärksammad youtuber- och influencerlinje som heter något så upprörande som ”Creative program”. Man marknadsför detta som framtidsyrken och företrädare för skolan menar att man måste ”hänga med” i utvecklingen.
Samtidigt skriker vården, omsorgen, industrin, skolan, barnomsorgen, byggbranschen, jord- och skogsbruket bland många andra samhällsviktiga branscher efter personal med rätt kompetens. Samtidigt får vi larmrapporter om hur ungas frivilliga läsande är på skrämmande låga nivåer.
Men ungdomarna vill ju bli youtubers och influencers! Dom vill vara vandrande varumärken! Ska dom inte få det? Jo, såklart. Om det ska envisas. Men samhället behöver inte betala för den typen av utbildning.
Annons
Marknadsskolan har urartat. Vi kan inte överlämna stora delar av kompetensförsörjningen på 15-åringars skolval. Det är tydligt att vi måste återta kontrollen. Det borde ligga i både det offentligas och i näringslivets intresse.

Bild: Christian Larsen
Sofie Eriksson
Riksdagsledamot (S)