Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Klimatförändringar bör få Försvarsmakten att agera

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Annons

Försvarsmaktens huvuduppgift, att ansvara för Sveriges militära försvar och värna landet, kompletteras med uppdraget med att arbeta mot de 16 nationella miljökvalitetsmålen.

Försvarsmakten har idag stor miljö- och klimatpåverkan genom ”omfattande fossilbränsleförbrukning, utsläpp av PFAS-haltigt brandskum vid militära flygplatser, blyföroreningar i vattentäkten Vättern som följd av övningsskjutningar och omfattande förbudsområden för vindkraft över stora delar av Sveriges yta med hänsyn till militära riksintressen”.

(Ur Naturskyddsföreningens yttrande över Naturvårdsverkets Skrivelse 2020-10-23 ”En översyn av förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter”).

Det måste gå att redovisa utsläpp utan att röja sekretess och försvarshemligheter!

Annons

Annons

Myndigheten är idag fråntagen kravet att redovisa sina totala utsläpp av växthusgaser. Något som åligger andra verksamheter i Sverige. Det måste gå att redovisa utsläpp utan att röja sekretess och försvarshemligheter!

Sverige ska halvera sina utsläpp under 2020-talet. Viktigt vi ser helheten, får reda på all utsläppsmängd och vem som genererar den, för att i demokratisk ordning kunna prioritera nödvändiga utsläpp.

-Hur kan Försvarsmakten medverka i dessa demokratiska samtal?

Majoriteten av den PFAS (högfluorerade ämnen) vi får i oss kommer från föroreningar i mat och dricksvatten. PFAS som lagrats i kroppen kan till exempel orsaka cancer. PFAS finns i en mängd olika varor som rengöringsmedel, skidvalla, kosmetika, tandlagningsmaterial, smartphones, vattenavvisande textilier och kartonger. Utsläpp till naturen sker (beroende på vara) vid tillverkning, användning och när den blir avfall. En annan utsläppskälla är brandsläckningsskum klass B som släcker oljebränder. Försvarsmakten är en stor förbrukare vid brandövningar. Som konsument kan jag till viss del undvika PFAS genom att välja vilka varor jag köper, använder och kastar.

Försvarsmakten har idag stor miljö- och klimatpåverkan. Foto: TT

Som medborgare är det klurigare: så till exempel drabbas jag av PFAS som rinner ned i vattnet på grund av Försvarsmaktens utsläpp av brandskum i mitt närområde. Oavsett om jag vill det eller ej.

Annons

- Hur kan Försvarsmakten minimera sina utsläpp?

I militära övningsorten Karlsborg är boende väl medvetna om Försvarsmaktens närvaro. Här hörs kanonskott och k-pistsmatter, militära fordon rullar på gatorna, kamouflage klädda ungdomar marscherar på vägarna. Sjöfarare må hålla sig ajour med vilka vattenområden i Vättern som för tillfället är avlysta på grund av skjutning. Bly landar på sjöns botten.

Annons

- Hur länge ska dessa fysiska, markbundna krigsföringsövningar, med eko från 1900-talet, riskera hundratusentals människors dricksvatten och omgivningar?

Ungefär 98 procent av Sveriges landyta är reserverad till riksintresse för olika intressenter: infrastruktur (som städer, vägar, elnät), natur- och friluftsintressen (som våtmark, nyckelbiotoper) och rennäring. Försvarsmaktens anspråk utgör totalt cirka 30 procent. Vi behöver fler solcellsanläggningar och vindkraftverk, som i sin tur kräver mark, vägar och elledningar, för att säkra fossilfri energitillgång.

- Hur kan Försvarsmakten medverka till att landyta blir tillgänglig för dessa byggen?

Hur ska Försvarsmakten värna landet under klimatkrisen? Hur ska myndigheten ansvara för Sveriges militära försvar under 2000-talet, med minimal påverkan på klimat och miljö, för sina medborgare? Vi menar att Försvarsmakten kan främja ett modernt försvar för sina medborgare och leva upp till sitt myndighetsuppdrag. Vägen dit är att se både klimatförändringarna och negativ miljöpåverkan som reella hot och agera därefter!

Annons

Gudrun Schyman, aktiv i Klimatalliansen

Gunilla Lundborg, aktiv i Klimatalliansen

Håkan Wallentinsson, aktiv i Klimatalliansen

Kersti Fred Klevmar, aktiv i Klimatalliansen

Kristina Nilsson, aktiv i Klimatalliansen

Mikael Jonsson, aktiv i Klimatalliansen

William Grönlund, aktiv i Klimatalliansen

Gudrun Schyman. Foto: TT

Annons

Annons

Till toppen av sidan