Literpriset för fossilt dieselbränsle har passerat 20-kronorsvallen. Ett alternativ till fossil diesel kan vara HVO (Hydrogenated Vegetable Oil), ett 100 procent förnybart miljövänligt bränsle, nästan helt fossilfritt med låg miljöpåverkan. Literpriset är strax under 25 kronor, cirka 4 kronor dyrare än fossilt dieselbränsle. Tyvärr utan subvention, som exempel miljöbilar, elcyklar, vindkraft och solceller. Ett lägre literpris på fossilfri diesel hade kanske varit led i ett miljötänk.

Under 2021 steg dieselpriset i Sverige med 34,3 procent och Sverige har nu Europas högsta dieselpris, 3 kronor dyrare litern än i Finland, 5 kronor än Tyskland och 6 kronor än Polen. Även bensinpriset har under ett år ökat med över 6 kronor, till omkring 19 kronor litern och av priset är ungefär 40 procent skatt på diesel och 60 på bensin.

Reduktionsplikt på drivmedel infördes 2018 i Sverige, vilket innebär att en viss procent biodrivmedel till exempel etanol blandas i bensinen och i diesel biodiesel. I dag importeras 85 procent av biodrivmedel, då tillgång på inhemsk produktion inte är tillräcklig. Högst reduktionsplikt i Europa har Sverige, som drevs igenom under Miljöpartiets tid i regeringen.

Reduktionsplikten i Sverige är 7,8 procent på bensin och 30,5 för diesel och med det, har Sverige redan i dag dubbelt uppfyllt den reduktionsplikt på 14 procent på diesel som EU påbjuder. Med en reduktionsplikt enligt EU på 14 procent, kunde literpriset i Sverige vara 3-4 kronor lägre. En lika reduktionsplikt globalt och inom EU, hade varit rättvist.

Framöver ska inblandning av biodrivmedel successivt öka, som 2030 i Sverige ska vara 28 procent i bensin och 66 procent i diesel. Om dagens reduktionsplikt kvarstår med den årliga prisökningen fram till 2030, kan priset på bensin bli 25 kronor litern och diesel 35 kronor.

Högst koldioxidskatt i Europa på bensin och diesel har Sverige - och i de länder som infört koldioxidskatt, är den långt lägre än svensk nivå - samtidigt som en del europeiska länder slipper helt undan koldioxidskatt.

Det höga bränslepriset är för många en tung ekonomisk post och har satt djupa spår i svenska hushåll och företags budget. För lantbruk, åkerier och transportföretag som är samhällsviktiga funktioner är den ökade bränslekostnaden ett direkt hot mot verksamheten. Det är nu så allvarligt att branschorganisationen för Sveriges åkeriföretag varnar för en konkursvåg.

Det går inte ens att förneka, att bilismen har en stor samhällsnyttig uppgift, då det inte alltid finns tillgång till offentliga transportmedel. Om framtida bränsleprishöjningar fortsätter i den takt som nu, kan det bli samhällsfarligt. Miljön räddas inte eller blir bättre för att vi straffas eller blir fattiga.

Varför ska Sverige vara ”bror duktig” och låta symbolpolitik få genomslag och hastas fram? Kan vi inte gå i takt med övriga EU? Att klimatet blir bättre av högt bränslepris är bara nonsens och leder varken nationellt eller globalt till märkbar förbättrad miljö.

Boo Nilsson