Annons

Annons

Annons

Debatt
Ska äldre personer glömmas bort igen?

Text: 

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Ensamhet och social isolering bland äldre personer har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Under pandemin pekades äldre personer ut som en riskgrupp och under lång tid uppmanades de att distansera sig från övriga samhället. De som bodde på särskilt boende fick inte ta emot besök av sina anhöriga.

Äldre personers levnadsvillkor verkar tyvärr inte bli den stora valfrågan den här gången heller.

Bild: TT, Arkivbild

Forskning har visat att såväl ensamhet som isolering blev vanligare under pandemin. Vi vet sen tidigare att ensamhet innebär en ökad risk för försämrad hälsa. Pandemin satte också strålkastarljuset på hur den svenska äldreomsorgen fungerar. Bland annat uppdagades problem såsom låg personaltäthet och att omsorgstagare ofta möter många olika omsorgsgivare varje vecka, men även en generellt låg beredskap att möta de omvårdnadsbehov som tillkom när smittspridningen tog fart. Inget av detta var nytt för dem som arbetar i, planerar, följer upp eller forskar om äldreomsorgen. Ändå var det bra att frågan belystes.

Annons

Annons

Tyvärr verkar det som att äldre personers levnadsvillkor och äldreomsorgen redan börjar överskuggas av andra samhällsfrågor. Det verkar inte bli den stora valfrågan den här gången heller

Vi var många som förhoppningsfullt tänkte att nu kommer det äntligen att hända saker! Men tyvärr verkar det som att äldre personers levnadsvillkor och äldreomsorgen redan börjar överskuggas av andra samhällsfrågor. Det verkar inte bli den stora valfrågan den här gången heller.

Det finns risk för att fortsatta reformer och satsningar för att förbättra kvaliteten i äldreomsorgen uteblir. Ska äldre personer glömmas bort igen?

I Dalarna finns det ljusglimtar. Äldre personer är en heterogen grupp och deras levnadsvillkor och behov förändras över tid. För att verksamheter ska kunna utvecklas på ett adekvat sätt för att möta behoven krävs aktuell och tillförlitlig kunskap. Kommunerna och Regionen i Dalarna är framsynta och vill bygga sina verksamheter på sådan kunskap. I år genomförs en nationell studie om äldre personers levnadsvillkor, SWEOLD, för sjätte gången. Utifrån den studien kommer vi kunna se hur levnadsvillkoren har förändrats, bland annat till följd av pandemin. Nytt för i år är att en parallell studie genomförs i Dalarna. Dalastudien genomförs i samarbete mellan Högskolan Dalarna, Region Dalarna och kommunerna genom samarbetsorganet Socialtjänstens Utvecklingscentrum Dalarna.

Annons

I Dalastudien använder vi samma frågor som i den nationella studien och kommer därmed kunna jämföra levnadsvillkoren för äldre personer i Dalarna med hur det ser ut för äldre personer i hela Sverige. I vårt län kommer drygt 700 slumpmässigt utvalda personer bjudas in att delta i en telefonintervju. Både verksamma inom äldreomsorgen och forskare hoppas att alla de personer som valts ut och kontaktas delar med sig av sin tid och deltar i studien. Då kommer vi att få de tillförlitliga forskningsresultat som krävs för att fortsätta förbättra och starta verksamheter för äldre personer som behöver äldreomsorg, som känner sig ensamma, är isolerade eller har andra behov som kan mötas av kommuner, regionen och civilsamhället.

Annons

Många olika aktörer behöver hjälpas åt för att inte äldre personer ska glömmas bort i samhällsdebatt och prioriteringar. För det krävs:

- att media fortsätter bevaka äldreomsorgen och äldre personers levnadsvillkor

- att politiker lyfter frågor som rör äldre personer och avsätter medel för verksamhetsutveckling

- att representanter för äldre personer, såsom pensionärsorganisationer, ger sina perspektiv på praktiska verksamheter och forskning

- att forskare tar fram och delar med sig av resultat som är till nytta för olika verksamheter

- att äldre personer bidrar med sin kunskap genom att delta i forskningsstudier.

Lena Dahlberg

Docent vid Högskolan Dalarna och Karolinska Institutet

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan