Nej, det är ingen riktig ruter i stora delar av det s-märkta debattörsledet. När Putin anfallit Ukraina dröjer det bara en vecka så börjar flera kända s-namn – från Aftonbladets Anders Lindberg till Reformisternas Daniel Suhonen - argumentera för att Sverige kanske borde gå med i Nato, eller i vart fall kräva en ny säkerhetspolitisk analys.

Det är till att trissa upp stämningarna. Inga länder ska tydligen längre kunna välja att stå utanför det stora militärblocket. Valfrihetens dagar är över. Nu ska vi med i samma försvarspakt som exempelvis Turkiet och USA.

I veckan stod dessutom den amerikanske FN-ambassadören i FN och hävdade att Ryssland planerar att anfalla Sverige och Finland. Tack och lov konstaterade flera experter snabbt att det utspelet snarare var ett tecken på att USA vill dra in Sverige i det stora spelet och få oss med i Nato. I radions Studio 1 utbröt i torsdags ett ganska underhållande samtal där Utrikespolitiska Institutets Jan Hallenberg och Finlands tidigare statsminister/utrikesminister Alexander Stubb båda var rörande ense om att programledarna riskerade att öka alarmismen mitt i en kristid genom att inte fatta att FN-ambassadörens utspel är ett led i ett upptrappat och förnyat kallt krig.

Någon omedelbar risk för en rysk invasion av Sverige eller Finland föreligger inte, menade de bägge. Och det är bara att hålla med.

Och så mycket är klart: Sverige bör definitivt inte ta något beslut om att gå med i Nato eller ansöka om det mitt under brinnande europeiskt krig. Ska ett sådant närmande till Nato ske måste det ske på basis av förnuft och rationalitet, som Alexander Stubb uttryckte sig (som för övrigt är för finsk anslutning till Nato).

Det ryska anfallskriget utlöser alltså inte bara berättigad vrede utan också onödig alarmism. Jag har ett tag nu undrat hur länge s-regeringen ska orka stå emot kraven på en Nato-option och i förlängningen ett Natomedlemskap.

Själv menar jag att det bra för världen att ett antal stater faktiskt står utanför Nato. Det för in luft och friare perspektiv i det säkerhetspolitiska tänkandet. Och det är lättare för en icke-medlem att hålla de militärindustriella intressena en smula stången och stå för en generell freds- och nedrustningslinje. Ett svenskt medlemskap i Nato skulle innebära betydligt större satsningar på militären, i en tid när klimat och välfärd borde få suga upp alla tänkbara resurser. Visserligen har Sverige numera ett tätt samarbete med just Nato – med gemensamma övningar – men att ta steget till att helt och fullt lämna den alliansfria linjen tror jag vore ett stort misstag,

Men som sagt – somliga (s)-debattörer har blivit en aning mesiga och dras med i alarmismen. Varenda vettig och anständig människa ställer givetvis upp på fördömandet av Putins vidriga anfallskrig – men den alarmism som lätt leder till förhastade beslut bör man alltid se upp med.