Vänsterpartiet vill ha en folkomröstning om marknadsskolan, där partiet vill ha ett förbud mot vinstdrivande skolor. Det är alltså de friskolor som företag tillåts driva i Sverige som enda land i världen där sådant är möjligt. Det gör att vinsten prioriteras, för så ska det vara i aktiebolag.

V vill att företag inte ska driva skolor. I sakfrågan håller jag med V. Sverige bör vara som andra länder i världen och inte tillåta företag att driva skolor. Om det ska finnas friskolor borde de bara få drivas i en organisationsform som inte medger vinst och vinstuttag, exempelvis stiftelser. Så är det i andra länder med system med friskolor.

Folkomröstningen om marknadsskolan vill V hålla på valdagen 11 september (Aftonbladet Debatt 16/2). V kommer dock att få svårt att få igenom det. För att en folkomröstning ska bli av måste regering och riksdag besluta om det. Men så kommer inte att ske. Såväl S som MP, de fyra borgerliga partierna och SD, är emot en folkomröstning om marknadsskolan. Detta även om S också är kritisk mot den och nu har förslag om lägre ersättning till sådana skolor. Och något parti till, som MP, kan tänka sig justeringar i reglerna för friskolor.

Med förslaget om en folkomröstning om marknadsskolan vill V föra in frågan som central på den politiska dagordningen. V vill lyfta fram denna fråga där fler väljare tycker som V än bara de som avser att rösta på V.

Om ett parti tror sig ha att vinna på en folkomröstning kan partiet vara positivt till en folkomröstning i en viss fråga. Ja, ett parti kan tjäna på om en fråga blir viktig i ett val oavsett om det även ska hållas folkomröstning eller inte.

På våren innan valet 1979 beslutades att en folkomröstning skulle hållas om kärnkraften 23 mars 1980. Beslutet skedde efter en olycka i ett kärnkraftverk i Harrisburg i USA i mars. Regerande Folkpartiet, nu Liberalerna, var emot folkomröstning. Det var även S, men S ändrade sig efter olyckan och då blev det majoritet för folkomröstning eftersom C också var för en sådan.

Mellan mars 1979 och mars 1980 hölls riksdagsval (och kommunval) i september. Centerpartiet, som var emot kärnkraften och i opposition då (bara Folkpartiet med elva procent av riksdagens mandat var regeringsparti då) uppmanade väljarna att inte vänta till folkomröstningen utan rösta emot kärnkraften redan i valet hösten 1979 genom att rösta på Centerpartiet.

Tilläggas kan att även Vänsterpartiet Kommunisterna var emot kärnkraft bland riksdagspartierna. Det var även Kristen Demokratisk Samling, som Kristdemokraterna hette då. Men det partiet var utanför riksdagen.

Frågor som är lämpliga för folkomröstningar brukar vara sådana som gäller att gå med, eller ur, något. Som EU, EMU eller för den delen Nato. Det kan alltså gälla saker som är antingen eller. Att köra på vänster eller höger sida av vägen, till exempel. I en folkomröstning 1955 röstade väljarna för fortsatt vänstertrafik men det blev senare högertrafik.

Att folkomrösta om något som det kan vara grader av brukar vara ett dåligt ämne. Det kan gälla hur mycket kärnkraft som ett land ska ha under hur lång tid, som omröstningen 1980 visade sig bli.

EU och EMU har det varit folkomröstning om i Sverige. Det blev ett ja i den förra och nej i den andra. Natomedlemskap är som sagt en bra fråga för folkomröstning utifrån att det gäller antingen eller. Men det ämnet skulle nog bli föremål för mycket desinformation och påverkan via internet från främst Ryssland (som det landet dock ej skulle medge men ändå verka för) för att motverka ett svenskt ja till Natomedlemskap. Ryssland har ju påverkat presidentval i USA med desinformation via internet.

Politiker, i Sverige, är generellt negativa till folkomröstningar. Eller vill att de används sällan och främst om det är mycket som talar för att en folkomröstning bör hållas. Risken med folkomröstningar är att de minskar den valda församlingens, och de folkvaldas, ansvar. Detta oavsett om den förra är riksdagen eller ett kommunfullmäktige vid lokala folkomröstningar.

Sverige har också, likt nästan alla andra länder, en i huvudsak representativ demokrati där medborgarna väljer företrädare, politiker, att fatta politiska beslut. Schweiz är det land som har störst inslag av direkt demokrati, med många folkomröstningar på flera nivåer, som nationellt, regionalt och lokalt. Men även det landet har representativ demokrati.

Det går ganska säkert att säga att det inte blir någon folkomröstning gällande att företag som driver skolor ska förbjudas att göra det, som V vill. V får, som Centerpartiet 1979 om nej till kärnkraft, uppmana väljare att rösta på partiet och se riksdagsvalet som en folkomröstning om marknadsskolan.

Tyvärr för V, liksom för C 1979, är ett riksdagsval trubbigt som instrument för en viss fråga eftersom väljarna tar ställning till alla frågor i dem genom att rösta på det parti som har en helhetssyn som ligger närmast den egna, eller minst långt bort från den egna.