Annons

Annons

Annons

Annons

Robert Sundberg

ledare socialdemokratisk

Robert Sundberg
Oppositionen kan lätt enas om minskade intäkter

Sänkt skatt på bensin och diesel

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Pump för olika slag av bränslen vid en bränslemack. Foto: Janerik Henriksson / TT.

Annons

För 43 år sedan satt en minoritetsregering, som nu. Den hade elva procent av riksdagens mandat och bestod av Liberalerna, då Folkpartiet. Dagens socialdemokratiska regering är nästan tre gånger större. Problemet för den är att de andra partierna, oppositionen, har behov av att profilera sig. Så var det för Liberalerna också för 43 år sedan.

I oktober 1978 kunde Liberalerna bilda regering. Det partiet röstade för den. C och S lade ned sina röster och tolererade den. C hade 25 procent av mandaten och S 44. M med 16 procent och V (då VPK, Vänsterpartiet Kommunisterna) på fem röstade nej. Men Liberalernas regering hade inte stöd i riksdagen för alla förslag även om nästan alla frågor rörande ekonomi röstades igenom av C, M och L.

Annons

Men vissa frågor var av sådant slag att regeringen inte kunde få majoritet för dem. I ett antal frågor fann S och C varandra och röstade igenom saker och ställde regeringen åt sidan.

Annons

L fick de sista månaderna av 1978 och första av 1979 ett ökat väljarstöd. Det drabbade främst S och C. De två, men även M och V, fick i och med det ett sakligt motiv i vissa frågor och ett profileringsmässigt motiv att gå emot regeringen. Det liknar dagens läge där S fått ökat väljarstöd och andra partier känner behov av att profilera sig.

Nu, med frågan om kompensation för de höga bensin- och dieselpriserna, har flera partier i oppositionen lagt fram förslag på större sänkning av de priserna än vad regeringen föreslagit på 1,30 kronor per liter från 1 juni.

M vill sänka med upp till fem kronor per liter. Men det är om flera delförslag från M går att genomföra. Att sänka energiskatten på bensin och diesel till EUs miniminivå under tre månader är första delen. Att ta bort energiskatten är den andra delen. Görs den senare innebär det tre kronor i sänkta diesel- och bensinpriser. Om priset på diesel ska kunna sänkas med fem kronor måste reduktionsplikten (inblandning av biodrivmedel) ändras.

KD vill sänka bensinpriset med fem kronor litern och dieselpriset med nio kronor. Det ska vara i tre månader och åstadkommas genom borttagen energiskatt. Reduktionsplikten ska sänkas varaktigt, vilket ska ge en del av övriga sänkningen.

SD vill sänka bensin- och dieselpriserna med till att börja med två kronor per liter och det är tänkt att vara permanent. Partiet vill också minska reduktionsplikten på diesel och bensin (från 30,5 procent till 6 för den förra och från 7,8 till 2 för den senare). SD vill även sänka momsen från 25 procent till 6 på bensin och diesel. Totalt innebär de sänkningar SD föreslår 9,45 kronor lägre pris på en liter diesel och 6,50 kronor för bensin.

Annons

Annons

Det SD föreslår skulle kosta minst 34 miljarder kronor. Det är minst 20 miljarder mer än det regeringen föreslår. Att minska reduktionsplikten lägre än till en viss nivå sätter dock EUs regler stopp för. Och att ha så mycket lägre moms på bensin och diesel, 6 procent i stället för 25 som nu, kan också bli svårt att ha i ett EU-perspektiv. Så sänkningen av bränslepriserna skulle nog inte kunna bli så stora i och med EUs regler.

V har en modell med ett tillfälligt pristak för bensin och diesel, som partiet vill ha under en viss tidsperiod. För bensin anges taket till 18 kronor litern. För diesel har V inte preciserat nivån på taket.

Moderaterna går in för att samla oppositionen till ett gemensamt förslag. Den av M ledda oppositionen kan alltså komma att samla ett alternativ till regeringen för en större sänkning av priserna på bensin och diesel. 17/3 enades M, KD, L, SD och V om ett initiativ som skulle sänka priset på diesel med fem kronor per liter och bensin med fyra kronor.

Hur mycket mer än regeringens 14 miljarder kronor som ett alternativ från oppositionens partier skulle landa på är lite grann oklart, men antagligen på några miljarder kronor mer än regeringen. Hur sänkta bränslepriser genom sänkt skatt på bränslen ska finansieras är dock oppositionens partier ovilliga att ange.

De borgerliga partierna, och SD, är sedan tidigare inne på att öka försvarets anslag (även efter i år). Inte heller det vill de ange finansiering för. Att låta statens underskott öka genom fler utgifter och minskade intäkter med sänkta skatter för bensin och diesel, verkar vara något som partier i opposition har som politik.

Annons

En regering i minoritet i riksdagen måste se till att den har en majoritet för sina förslag. Har den inte det kan oppositionens partier få ihop ett större stöd för förslag i riksdagen. De kan enas om sådant som många anser är bra men försvagar statens finanser, men sällan om sådant som stärker statsfinanserna. Detta eftersom sådant uppfattas som dåligt av väljare som måste finansiera det.

Ett förslag från M och andra partier, som de omaka V och SD, om mer sänkningar av bränslepriser än S-regeringen skulle bli samma sak som då S och C 1979 genomdrev förslag i riksdagen och ställde minoritetsregeringen som då bestod av Liberalerna åt sidan.

Annons

Annons

Till toppen av sidan