Annons

Annons

Annons

Robert Sundberg

ledare socialdemokratisk

Robert Sundberg
Det är bra med ökat förtroende för samhällets institutioner

Många möten ger ett socialt kapital

Text: 

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Den amerikanske statsvetaren Robert D. Putnam kom 1993 med boken Den fungerande demokratin. Den byggde på studier av samhällslivet i Italien. Förtroendet för samhällets institutioner och mellan människor var större i de norra landsdelarna och lägre i de södra.

Något som Putnam kallade för det sociala kapitalet var större i norra Italien. Folk där hade mer med varandra att göra än i södra Italien, i sammanhang som brukar kallas för det civila samhället. Det är föreningar, sammanslutningar och gemensamma aktiviteter där folk möts och samarbetar och får ömsesidigt förtroende gällande det.

Tilltron till det demokratiska samhällets institutioner var större i norra Italien. Sedan 90-talet har generellt sett förtroendet för många demokratiska institutioner minskat i många länder. Så har det trendmässigt varit även i Sverige, även om minskningen varit mindre och skett från en hög nivå.

Annons

Annons

Något som heter Medieakademin och är en ideell förening med bland annat statsvetare och medievetare, har sedan 1997 årligen gjort en förtroendebarometer. Den presenterades nyligen (23/3, med mätperiod 21/2 - 2/3 och 1 201 tillfrågade som är äldre än 16 år via webbintervjuer). Den visade att förtroendet för många institutioner i det svenska samhället har ökat det senaste året. I flera fall har de ökat även sedan 2020. Även om förtroendet var ganska stort också för några år sedan är det ett trendbrott med ökat förtroende som kan observeras nu.

Bowlare med bowlingklot Foto: Jonas Ekströmer / TT.

Ökat förtroende det senaste året har även riksdagen, regeringen, partierna, polisen, domstolarna, riksbanken, universitet och högskolor fått. Flera av dem har nått en hög nivå som i en del fall är den högsta på flera år.

Även medierna, som Radio och TV och dagspressen, har fått ökat förtroende. Det är positivt för samhället och demokratin om medborgarnas förtroende ökat och är stort för flera av institutionerna, såväl offentliga som andra som fackföreningar, svenska kyrkan, medier, och en del andra.

Vad gäller partierna har förtroendet för dem minskat trendmässigt i cirka tio år fram till för ett par år sedan. Det senaste året har förtroendet däremot ökat för några partier, främst Socialdemokraterna, till 43 procent från 35 för ett år sedan.

Annons

Tvåan, Moderaterna, har senaste året minskat i förtroende från 37 procent till 34. Fyra partier ligger under detta år ganska stilla runt 20 procent, med V på 24, SD på 22, KD på 20 och C på 19. MP och L ligger sämre till, på 13 procent respektive tio.

Annons

För partierna som grupp är förtroendet relativt lågt, 25 procent, jämfört med många andra institutioner i samhället, som sjukvården på 77 procent och polisen på 76. Antagligen är det så att varje partis väljare har förtroende för det egna partiet, men inte för merparten av de andra partierna. Och det ger en ganska låg nivå för partierna sammanlagt.

Det går att fråga sig om ett parti som Sverigedemokraterna kanaliserar ett lågt förtroende, ja misstroende, mot bland annat medier genom att väljare som har ett sådant misstroende söker sig till SD och att stödja det partiet. De som sympatiserar med SD är även de som främst tycker att Sverige är på väg åt fel håll. I M och KD är det också många som tycker så.

Bland de som sympatiserar med S, C och MP tycker däremot nästan alla att Sverige är på väg åt rätt håll. V hamnar mitt emellan, men närmare sympatisörer till S, C och MP än M, KD och SD. Generellt sett är det ett ökat och stort stöd för många institutioner i samhället och det är främst anhängare av de fyra partierna i regeringens underlag som tycker det. Anhängare till SD utmärker sig som de som har lägst förtroende för olika inrättningar och samhällets utveckling.

Att i hög grad vara i ensamhet och stärka befintliga åsikter leder lätt djupare in i vissa åsikter jämfört med om de egna åsikterna ofta måste konfronteras med många andras åsikter och information.

Annons

Den typ av parti som SD liknar och som finns, eller har funnits, i andra länder har kallats för missnöjespartier. I Finland, Danmark och Norge dök de upp på 70-talet och i de länderna hade de valframgångar ibland. I Sverige uppstod inte den här typen av parti och kom in i riksdagen förrän med SD 2010, om man bortser från Ny Demokrati 1991.

Annons

Om SD blir en del av ett moderatlett regeringsunderlag kan kanske partiets anhängare få större förtroende för en del institutioner. Men det finns också risk att partiet och dess anhängare kanaliserar missnöje, och paradoxalt nog även missnöje med en regering som partiet är underlag för.

2000 Putnam med boken Den ensamma bowlaren, som handlade om att amerikaner allt oftare gick och bowlade ensamma, i stället för att göra det tillsammans i en grupp. Det var en utveckling som var dålig för det sociala kapitalet och förtroende i samhället. Personer som inte har så mycket med andra att göra känner nämligen lättare misstro och misstänksamhet snarare än tillit och förtroende för inte bara andra utan även för institutioner i samhället.

Att i hög grad vara i ensamhet och stärka befintliga åsikter leder lätt djupare in i vissa åsikter jämfört med om de egna åsikterna ofta måste konfronteras med många andras åsikter och information.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan