Flera partier har haft formtoppar med högre väljarstöd de senaste åtta åren. De har dock sedan tappat det av olika orsaker. Just nu har S ett högt väljarstöd och sin formtopp. Frågan är hur länge det håller i sig.

Medieakademin är en förening och har varje år en förtroendebarometer. Den presenterades 23/3, mätperiod 21/2 - 2/3 och 1 201 tillfrågade äldre än 16 år via webbintervjuer. Den visade att förtroendet för många institutioner ökat senaste året, i flera fall sedan 2020. Det har nämnts här på ledarplats tidigare.

Om man ser på partierna så har förtroendet för dem minskat trendmässigt i tio år fram till för ett par år sedan. Det senaste året har förtroendet dock ökat för några av partierna, främst för Socialdemokraterna, till 43 procent från 35 för ett år sedan. Tvåan, Moderaterna, har det senaste året minskat i förtroende från 37 procent till 34. Fyra partier ligger för 2022 runt 20 procent i förtroende. De är V på 24, SD på 22, KD på 20 och C på 19. MP och L ligger lägst, på 13 procent respektive tio.

För partierna som grupp är förtroendet på en ganska låg nivå, 25 procent. Detta jämfört med institutioner som sjukvården på 77 procent och polisen på 76. Jag jämför här förtroendebarometerns siffror med Sifos mätningar av partisympatier och får intressanta resultat över hur partiernas väljarstöd har varierat på åtta år, särskilt sex av de åtta riksdagspartierna, alla utom M och L.

Om vi börjar med regeringspartiet S så kan det sjunga Jan Malmsjös sång "Vår bästa tid är nu". S fick nämligen 32,8 procent i Sifos mätning för mars 18/3. Den nivån bekräftades av Ipsos 29/3 som noterade 33 procent för S. Och S fick som nämndes 43 procent i förtroende, högst av partierna.

Väljarstödet för S är därmed högre än vad det var i början av coronapandemin, då S i Sifo för maj, 15/5 2020, nådde 31,7 procent. S fick i valet 2018 28,3 procent, så S ligger nu nästan fem procentenheter över det valresultatet.

Miljöpartiet fick i Sifo för mars med 2,7 procent sitt lägsta stöd på 30 år. Då, 1991 till 1994, var MP utanför riksdagen efter att ha fått bara 3,4 procent i valet 1991. I Ipsos för mars fick MP 3 procent. Men våren 2014 var MP, tillsammans med S och M, ett av de tre stora partierna. Då fick MP i Sifo för april 10,6 procent och var bland annat större än SD. MP hade förtroende bland 32 procent av väljarna. Det var nästan lika mycket som M på 33 och S på 36 hade. På åtta år sedan dess har MP dock tappat tre fjärdedelar av sitt väljarstöd.

Centerpartiet hade ett högt väljarstöd våren 2017. Det berodde på ett uttalande av moderatledaren Anna Kinberg Batra i januari, om att M kan tänka sig att förhandla med Sverigedemokraterna för att kunna regera. Det var en förändring jämfört med tidigare då M sagt sig inte vela ha med SD att göra. Många väljare lämnade M efter uttalandet. De flesta av dem gick till C.

I Sifo för mars fick C 14,2 procent. Och i förtroende då erhöll C 30 procent. Det var det högsta stödet för något parti det året. C har nu i mars-Sifo 7,0 procent, vilket är hälften jämfört med för fem år sedan. Även i Ipsos för mars fick C 7 procent.

Kristdemokraterna hade en formtopp våren 2019. KD erhöll då i Sifo för april 12,2 procent. Det var mer än KD någonsin erhållit i ett val, vilket var 1998 med 11,8 procent. I förtroende fick KD 30 procent. Det var nära M på 31 och S på 32. I Sifo nu 18/3 var KD nere på 4,9 procent. I Ipsos för mars fick KD 6 procent men i Ipsos för februari hade KD 5 procent.

Sverigedemokraterna var största parti i Sifo för januari 2020, som kom 17/1, på 23,8 procent. Det var mer än S på 23,5 procent. Förtroendet för SD var 23 procent. M hade då högst förtroende, med 29 procent. SD hade i Sifo 18/3 i år 18,6 procent. I Ipsos för mars fick SD 19 procent.

V fick 11,9 procent i Sifo för augusti 2021. Det var nästan lika högt som partiets bästa valresultat på 12,0 procent 1998. I förtroende det året hade V 24 procent. V har i mars-Sifo nu 8,6 procent. I Ipsos för mars fick V 8 procent.

Alla partier hoppas på en formtopp till valet, men det är svårt att lyckas med det. MP tappade 2014 redan från EU-valet på våren till riksdagsvalet på hösten mer än en tredjedel av sitt väljarstöd.

C tappade stöd från våren 2017 till valet 2018 och därefter när partiet inte fick gehör för sin linje om den breda mitten i regeringsfrågan och även röstade nej till en M-statsminister som hade stöd av bland annat SD.

KD sänktes då partiet inför EU-valet i maj 2019 blev känt hur Lars Adaktusson (KD) röstat i abortfrågan i EU-parlamentet och hade vad som kunde tolkas som en mer negativ hållning än både KD och svensk lagstiftning.

SD sänktes av coronaviruset våren 2020, som gjorde att väljarna gick från SD till främst S, men även till M.

V tappade väljarstöd när partiets kamp mot marknadshyror föll i glömska efter sommaren 2021.

S har nu sin formtopp och vet att det riskerar att gå utför från den. Frågan är hur och när det kan komma att ske. Förhoppningsvis efter valdagen, tänker nog många i S. Tyvärr så är det ganska långt till valdagen i september.