Annons

Annons

Annons

Annons

Robert Sundberg

ledare socialdemokratisk

Robert Sundberg
Macron framstår som en statsman och gynnas av det

Presidentvalet i Frankrike

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Frankrikes president Emmanuel Macron talandes på en presskonferens efter ett EU-möte i Bryssel 25 mars. Foto: AP Photo / Geert Vanden Wijngaert.

Annons

Presidentvalet i Frankrike äger rum söndag 10 april, med första valomgången av två. Andra omgången är två veckor senare, mellan de två kandidater som fått mest röster i första omgången. Frankrike är ett stort land i Europa och EU, i folkmängd och yta. Och det är ett av fem permanenta medlemmar i FNs säkerhetsråd och en av ett fåtal nationer med kärnvapen. Frankrike är även en stor kulturnation.

I EU och euroområdet är Frankrike näst största ekonomin efter Tyskland. Och landet har haft, och har, ambitionen att vara det ledande landet i EU, i alla fall politiskt. Ekonomiskt är Tyskland det ledande EU-landet. Och sedan återföreningen av Väst- och Östtyskland 1990 har Tyskland politiskt varit jämbördigt med Frankrike. Dåvarande förbundskanslern Helmut Kohl lät ändå Frankrike under president Francois Mitterrand vara politiskt ledande även några år efter återföreningen.

Annons

Annons

Med det är vi inne på Frankrikes presidenter och val av dem. Frankrike är ett av få länder i västra Europa eller EU med en stark presidentmakt. Ändå har landet en premiärminister också. Denne bestämmer en hel del i inrikespolitiken. Men det gör presidenten också, utöver dennes främsta maktutövningsområde som är utrikes- och säkerhetspolitiken.

Dessutom kan det vara val vid olika tillfällen till parlamentet och presidentposten. Ibland kan presidenten därmed höra till en politisk gruppering, vänster eller höger. Och premiärministern kan höra till den andra grupperingen jämfört med presidenten, eftersom parlamentet kan ha majoritet för den grupperingen. Exempelvis Mitterrand valdes till president 1981 och representerade Socialistpartiet, som motsvarar Socialdemokraterna. Premiärministern var 1986 till 1988 borgerlig, högerpolitikern Jacques Chirac (som senare blev president), trots att Mitterrand var president.

I Frankrike har det högernationalistiska, högerpopulistiska och främlingsfientliga partiet Nationell Samling, tidigare Nationella Fronten, trendmässigt växt sedan 80-talet och tagit röster från både höger och vänster. Partiets presidentkandidat har gått till andra valomgången 2002 och 2017. Den förra gången med Jean Marie Le Pen, den senare gången med dennes dotter, Marine Le Pen. 2017 fick Marine Le Pen 34 procent och Emmanuel Macron 66 procent.

I Frankrike finns ett missnöje med den politiska eliten och de partier de företräder. Många väljare har sökt sig till radikalare, eller extremare, partier eller kandidater till vänster och höger i presidentval i första valomgången. Eller till nya partier. Delvis finns det fog för väljarnas missnöje. Partier och politiker som haft makten har inte gjort de åtgärder och förbättringar som de lovat innan valen, gällande välfärd, bostäder, vård, omsorg, skola, bekämpning av arbetslöshet, brottsbekämpning och en del annat.

Annons

Annons

Inför presidentvalet 2017 ställde Macron upp som oberoende kandidat. Han var tidigare minister i en socialdemokratisk regering. Han avgick inför valet 2017 och startade en rörelse, och ett parti, med namnet Framåt. Macron fick mest röster i första valomgången 2017, 24,0 procent. Le Pen kom tvåa med 21,3 procent av rösterna. Hon fick mer än den etablerade borgerlighetens kandidat, Francois Fillon på 20,0 procent och gick till andra valomgången.

Det parti som Mitterrand tillhörde, och som presidenten 2012 till 2017 Francois Hollande tillhörde, Socialistpartiet, hade 2017 en kandidat som bara fick drygt sex procent i första valomgången. De flesta som röstade på Hollande 2012 röstade på Macron 2017. Macron tog även väljare från borgerligt håll. Macron kan beskrivas som socialliberal men har haft en politik som varit mer högerliggande än socialdemokratisk.

I och med kriget i Ukraina kom Macrons roll som statsman att stärkas, särskilt apropå att han agerat i en förhandlande roll med möte och samtal med Vladimir Putin

I årets presidentval har de två högerradikala kandidaterna, Marine Le Pen och Éric Zemmour, tillsammans haft runt 30 procent i mätningarna. För några månader sedan var de jämnstora på runt 15 vardera. Nu har Le Pen knappt 20 och Zemmour drygt 10. Le Pen och dennes parti anses nu vara mer nedtonat i vissa delar rörande högerextremism och främlingsfientlighet. Zemmour har fyllt platsen som väldigt högernationalistisk och främlingsfientlig och tagit väljare som 2017 stödde Le Pen.

Annons

Den etablerade borgerlighetens kandidat, den konservativa Valérie Pécresse, hade ett tag 20 procent i väljarstöd, men har minskat till tio procent. Vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon låg länge på tio procent, men har ökat till knappt 15 procent.

Annons

Det finns ytterligare kandidater med någon, eller några, procent i väljarstöd. En är Socialistpartiets Anne Hidalgo som bara har ett par procent i stöd nu. I och med kriget i Ukraina kom Macrons roll som statsman att stärkas, särskilt apropå att han agerat i en förhandlande roll med möte och samtal med Vladimir Putin. Macron ökade från knappt 25 procent innan kriget till nästan 30 procent senaste två veckorna. Macron ser ut att vinna första valomgången och gå vidare till den andra. Le Pen ser ut att följa med som tvåa, precis som 2017.

Annons

Annons

Till toppen av sidan