Annons

Annons

Annons

Annons

Robert Sundberg

ledare socialdemokratisk

Robert Sundberg
Risk att Le Pen överraskar som Trump gjorde 2016

Presidentvalet i Frankrike

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Marine Le Pen, tisdag 12 april 2022. Foto: AP Photo / Francois Mori.

Annons

Det blev Emmanuel Macron och Marine Le Pen som gick vidare från första omgången till den andra 24 april i Frankrikes presidentval. Båda fick en högre andel av rösterna än de fick i förra presidentvalets första omgång 2017. En anledning kan vara att väljarna i Frankrike lärt sig att rösta taktiskt, som i USA, eller Storbritannien, där liknande valsystem finns. Det är nämligen bara en poäng att rösta på ett av två eller högst tre partier eller kandidater som har chans att få mest röster i den typen av val. Och det gjorde många i Frankrike.

Macron och Le Pen fick båda högre stöd än vad mätningar visat några dagar innan valdagen. Det fick även vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon. Han fick nästan 22 procent och var nära att få mer än Le Pen på 23,2 procent. Hade Mélenchon fått mer än Le Pen hade han ställts mot Macron, som fick 27,8 procent. Valet 24 april hade då blivit ett vänster-högerval. Som det blev nu med Macron och Le Pen, kommer det att bli ett val mellan två olika sorters högeralternativ, ett strax till höger om mitten och ett högernationalistiskt.

Annons

Annons

För trots att Macron har varit minister i en socialdemokratisk regering har han visat sig föra en högerliggande ekonomisk politik och politik gällande arbetsmarknaden. Han är liberal i vid bemärkelse och ganska borgerlig. Väljare som vill ha en bättre offentligt finansierad välfärd och social samt ekonomisk utjämning kan inte vara nöjda med Macrons förda politik. De som är nöjda med Macron är främst de som har det ganska bra ställt och är välutbildade och bor i städer. Men även de äldre, pensionärerna, stöder Macron i stor grad.

De som har låg eller medelstor inkomst och är arbetare har i högre grad stött Mélenchon eller Le Pen. Till det kommer den förras högre stöd bland yngre väljare och den senares högre stöd på landsbygd och i mindre orter. Båda har drivit ekonomisk politik med förslag om bättre villkor för de som har låga inkomster. Le Pen har en nationalistisk politik och skepsis mot EU samt vill minska invandringen.

Le Pen har dock framstått som mindre högerradikal i jämförelse med den mer högerextrema Éric Zemmour, som bland annat drivit motstånd mot invandring hårt. Zemmour fick mindre stöd än väntat, 7 procent, mot runt tio procent kort innan valet. Högerpartiet Republikanerna, vars kandidat var Valérie Pécresse, fick 4,8 procent. Även det var mindre än några dagar innan valet. Partiets kandidat fick 2017 20 procent. Socialdemokraternas kandidat Anne Hidalgo fick också lågt stöd, 1,7 procent mot 6,4 i förra presidentvalet för partiets kandidat då.

Annons

I andra valomgången ser nästan alla av Zemmours väljare att gå till Le Pen. Hon får i mätningar nu mellan 45 och 49 procent. Flera av de som röstat på Pécresse, men även flera som stött Mélenchon, går till Le Pen. Den ekonomiska politik med förbättringar för de som är ekonomiskt pressade och har låg inkomst som Le Pen har attraherar en del av dem som röstat på Mélenchon.

Annons

Macron får också stöd av många som röstat på Mélenchon, som har uppmanat sina väljare att inte rösta på Le Pen. En del som röstade på Pécresse går till Macron också, som hon uppmanat anhängare att rösta på. Politiskt skiljer inte så mycket mellan Macron och hans parti och Pécresses Republikanerna i en del av ekonomiska politiken. Den gröna kandidaten Yannick Jadots 4,6 procent väljare går också främst till Macron. Macron verkar i valspurten nu betona en ekonomisk politik som gynnar de som har låga inkomster för att parera Le Pens politik på det området.

Macron måste förmå en hel del väljare att rösta på den som de tycker minst illa om, alltså honom. Detta så inte den av de två kandidaterna som de tycker mest illa om, Le Pen, blir president.

Frankrikes president bestämmer över utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken och landet har kärnvapen. Väljare har därmed att ta ställning till vilken kandidat som de har förtroende för att vara överbefälhavare och besluta om kärnvapnen. Här ser Macron ut att ha fördel över Le Pen i att få förtroende från många väljare.

Annons

Macron hade inför första valomgången mycket att göra med utrikespolitiken apropå kriget i Ukraina. Men även om det gav honom ett lyft de första veckorna av kriget så visade sig Le Pens fokus på ekonomiska frågor vara gynnsamt för henne. Macron behöver därför inför 24 april driva en aktivare valkampanj och ägna mer fokus på ekonomiska frågor. Macron har bland annat svårt att parera Le Pens populistiska politik gällande exempelvis sänkning av en redan låg pensionsålder från 62 år till 60.

I valet 2017 vann Macron med dubbelt så stort stöd som Le Pen, 66 procent mot 34. Nu ser det ut att bli jämnare. En risk finns att den högernationalistiska populisten Le Pen vinner. Det går att likna vid Donald Trumps oväntade valseger i USA 2016. Likt Trump har Le Pen sitt starkaste stöd bland lågutbildade, låginkomsttagare, arbetare, landsbygds- och småstadsbor.

Le Pen kanaliserar ett missnöje i samhället. De missnöjda väljarna kan vara välmotiverade att rösta 24 april. Macron måste förmå väljare som kan komma att valskolka att rösta, eftersom de inte är så entusiastiska för honom. Macron måste förmå en hel del väljare att rösta på den som de tycker minst illa om, alltså honom. Detta så inte den av de två kandidaterna som de tycker mest illa om, Le Pen, blir president.

Annons

Annons

Till toppen av sidan