Annons

Annons

Annons

Annons

Robert Sundberg

ledare socialdemokratisk

Robert Sundberg
Sjukvården vill alla ska vara bra – men den är inte alltid det

Sjukvårdspolitik

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

En kvinnlig patient med en rollator får hjälp av personal att ta sig fram i en korridor på ett sjukhus. Foto: Claudio Bresciani / TT.

Annons

Sveriges television (SVT) har senaste månaderna haft program om sjukvården. Närmare bestämt har det handlat om vilka som bestämmer över den. Rätt svar är regionerna, som är 21 och förr hette landstingen. I en mätning från Novus som publicerades av SVT 27/3 svarade bara 47 procent rätt på frågan vem som bestämmer om sjukvården. Nästan lika många trodde det var staten, 41 procent. Övriga, drygt var tionde, trodde det var kommunerna.

Att så många trodde att det var staten kan bero på att rikspolitiker debatterar frågor som rör sjukvård. Och riksdagen stiftar lagar som gäller för bland annat sjukvården. Pengar kommer också från statens nivå till sjukvården, i form av statsbidrag som dels är av permanent slag dels tillfälliga. Statsbidragens andel av sjukvårdens, eller regionernas, intäkter varierar beroende på flera faktorer. I exempelvis coronapandemin var de högre än vanligt. Vanligtvis är de mellan drygt en tiondel och knappt en femtedel av en regions intäkter.

Annons

Annons

Det kan diskuteras om regionerna är bästa enheten för sjukvården. De är olika i karaktär och har olika förutsättningar och historik, vilket påverkar deras sätt att arbeta. Om sjukvården skulle organiseras på nytt från noll skulle den knappast utformas som den ser ut i dag. Men hur en optimal organisering skulle se ut är svårt att säga.

Sjukhusen med akutmottagningar med bland annat kirurgi och BB är olika mellan regionerna. Det kan hända att sådant kan organiseras annorlunda än det sätt som är i dag. Det är långa avstånd i stora delar av landet och där finns få akutmottagningar eller BB:n. Hur andra länder med glesbebodda områden och sjukvård med akutmottagning och BB gör kan kanske sjukvården i Sverige få tips på förbättringar från.

Över tid har sjukvården ändrats i Sverige med färre vårdplatser, som nu är få i internationell jämförelse, och en vård där patienter ska vistas så kort tid som möjligt på sjukhus. Det kan finnas fog för den linjen, som bättre teknik i operationer, bättre lokal sjukvård (hälsocentraler) och att uppföljningar kan ske genom besök hos vården men vistelse i hemmet. Ändå kanske det är så att en del patienter borde vistas i alla fall lite grann längre på sjukhus än vad de gör nu.

Det är möjligt att det svenska systemet med specialiseringar efter vårdkontakt på hälsocentral med läkare är ett bra system. Andra länder har dock andra system, med bland annat så kallade husläkare. Om sådana har fördelar i form av att fånga upp sjukdomstillstånd oftare och i tidigare skeden och därmed minska vårdbehov hos specialister är möjligt. De ger antagligen en lägre tröskel för vårdkontakter för vissa personer och vissa sjukdomsfall.

Annons

Annons

En del partier vill för övrigt organisera om sjukvården. För några år sedan fanns förslag om storregioner, som skulle vara bara sex med en av dem i drygt halva landet, för de fyra nordligaste länen. Om det skulle ha gjort skillnad för sjukvården om sex regioner istället för 21 hade organiserat den är oklart.

Coronapandemin visade att sjukvården har brister och små marginaler. De måste åtgärdas nu när läget är lugnare jämfört med pandemins värsta tid.

Ett annat förslag som finns från en del partier är att förstatliga sjukvården. Då skulle den regionala nivån försvinna och sjukvården bara finansieras med statliga anslag. Om det skulle ändra något väsentligt är också oklart. Vid en omorganisation sker dock förändringar som medför en tid av oklarheter och sedan blir det en period då en ny organisation tar form. Tidigare har olika områden i samhället ändrats, mer eller mindre, och det har medfört en del problem i alla fall under en tid.

För 2021 hade de 21 regionerna sammanlagt ett stort överskott i sina resultat, på 13,7 miljarder kronor (Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, 2/3). Det kom sig av de stora statsbidrag som gavs beroende på coronapandemin. För i år och kommande år blir bidragen från staten troligen lägre. Det är fel att många regioner prioriterat att få stora överskott. Mer av de pengarna borde ha gått till vård, som att korta köer. Regionerna, som nästan alla styrs av borgerliga partier, helt eller delvis, har dock prioriterat att ha överskott som är större än de på ett par procent av omsättningen som ofta brukar vara målsättningen.

Annons

För en bra sjukvård är en bra organisering av den viktig. Men det är också viktigt med gott om resurser till denna vård och att de verkligen går till vård. I en internationell jämförelse är andelen av bnp (landets producerade varor och tjänster) som går till sjukvård i Sverige lägre än i en del andra länder. Det är dock inte ett mått som är självklart bra. I USA går en hög andel av bnp till sjukvård, men den går inte till alla eller är effektiv i att bekämpa sjukdomar i hela befolkningen samt försvinner i kostnader för juridik. Sjukvården är ett av de viktigaste politiska ämnena för de svenska väljarna. Coronapandemin visade att sjukvården har brister och små marginaler. De måste åtgärdas nu när läget är lugnare jämfört med pandemins värsta tid.

Annons

Annons

Till toppen av sidan