Rysslands fruktansvärda angrepp på Ukraina har skrämt upp folk till den grad att ett Nato-medlemskap plötsligt supportas av en majoritet. Utan att gå in på detaljer så kan man nog konstatera att när medlemskapet är ett faktum är det nog näst intill omöjligt att backa ur. Det kommer att påverka oss under överskådlig tid.

Man hör argument som att "nu är kriget så nära, vi har ett helt annat säkerhetsläge!"

Är det så? 1991 upplöstes Sovjetunionen! Fram till dess hörde Ukraina till Sovjet.

Det finns rester av Rysktalande befolkning i östra Ukraina som vill höra till Ryssland. Ukraina gränsar till stor del mot Ryssland och Belarus. Belarus är mycket Ryssvänliga. Sverige ligger bortom en rad Nato-länder, bortom Östersjön och har så vitt jag vet inga enklaver med Rysktalande befolkning som vill enas med Ryssland. Finland har hela sin östra gräns mot Ryssland och har en historik med krig mot Ryssland. Det är ett helt annat läge än Sverige har. Förståeligt att dom vill ansöka om Nato-medlemskap.

Oförståeligt att hotbilden mot Sverige har piskats upp så till den milda grad att både befolkning och politiker bytt ståndpunkt. När det gäller Socialdemokraternas helomvändning så får jag dåliga vibbar. Det är valår. Kristersson har lovat medlemskap i Nato om han tar makten. Den uppskrämda befolkningen kunde mycket väl tänka sig att rösta på M för att säkerställa Natomedlemskap om Socialdemokraterna fortsatt att vara emot. Valstrategerna har säker viftat med varningsflaggan och påtalat risken.

Senaste veckan har det talats om samråd och att alla skall få säga sin mening. Mellan raderna har man förstått att beslutet redan fattats. Jag tycker det är sorgligt att Sverige skall satsa enorma summor på försvaret. Vi har stora säkerhetsproblem i landet. Det skjuts människor nästan varje dag, sjukvården har stora problem, bemanningen är så låg att avhopp och sjukskrivningar haglar, det fattas semestervikarier överallt, skolan har problem att uppnå de resultat som förväntas, tullen saknar resurser, elnätet är underdimensionerat, järnvägarna behöver ristas, det väller in knark över gränserna och åt andra hållet åker stulna bilar, snöskotrar, fyrhjulingar i en strid ström. Det kallas prioritering!

Torbjörn Windle

skeptisk pensionär