Annons

Annons

Annons

Annons

Robert Sundberg

ledare socialdemokratisk

Robert Sundberg
Det är bra om du bestämmer dig i de tre valen redan nu

De tre valen den elfte september

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Valsedlar, i tre färger till de tre valen, och valbås i valen 2018. Foto: Johan Nilsson / TT.

Annons

Det är nu bara tre månader och tre veckor kvar till valet. Eller snarare valen, eftersom tre val hålls samtidigt. Det förekommer i vissa länder att det är fler val än ett på samma gång. Tydligaste exemplet är USA.

Vissa valår är det där val gällande president, senator för delstaten, ledamot i representanthuset i den valkrets man är i och val i delstaten, som om guvernör, och till kommunen som borgmästare och till fullmäktige. USA är dock ett av få länder som har fler val än Sverige på samma valdag. I USA är valdeltagandet också ofta lågt av flera skäl, som att man själv måste registrera sig för att rösta.

I Sverige är valen till parlamentet och kommunerna samtidigt. Med de senare avses primärkommunen och regionkommunen (förr: landstingskommunen). I nästan alla andra länder är det olika valdagar och ofta valår för de två olika typerna av val, till parlamentet respektive kommuner och regioner. Så var det också i Sverige fram till 1966 och 1968, de sista valåren med skilda valdagar.

Annons

Annons

Med de kommunala valen på en egen valdag ett eget valår kan de frågor som rör dem få större utrymme i valdebatten. Risken är dock att valdeltagandet blir lägre än i riksdagsval. Så var det före 1970, då valdeltagandet i kommunala valen var något lägre än i riksdagsval.

I flera kommuner hade ena sidan, den socialdemokratiska eller borgerliga, en stor majoritet. En del väljare där kan då ha resonerat som i USA nu, att det inte spelar någon roll att rösta eftersom den ena sidan ändå kommer att vinna stort i egna kommunen. I regionen, som förr hette landstinget, var det ofta på samma sätt.

I riksdagsvalen däremot var valen nästan alltid jämna och varje röst var viktig. På 1920- och 30-talen fanns inga tydliga majoriteter utan olika partier samarbetade på olika sätt och de behövde alla varje röst de kunde få på valdagen.

Socialdemokraterna gjorde ett bra riksdagsval 1940 med egen majoritet, men tappade sedan trendmässigt röstestöd till 1956. Redan i första valet efter kriget, 1948, backade S så att partiet senare den mandatperioden behövde bilda regering ihop med partiet som nu heter Centerpartiet.

Det partiet hade kunnat bilda en borgerlig regering 1956 med de andra borgerliga partierna eftersom de tillsammans fick majoritet. Det skedde inte. Poängen här är att alla partier behövde varje röst i riksdagsvalen för det var så jämnt. Så är det fortfarande.

På 1960-talet fick S ökat stöd. Då blev det avgörande för partiet att bli större än de borgerliga partierna tillsammans i riksdagens andra kammare. Blev S det behövde inte S kommunisternas, från 1967 Vänsterpartiet Kommunisterna, aktiva stöd i omröstningarna.

Annons

När författningen ändrades i 70-talets början och riksdagen fick en kammare blev det val till riksdagen och kommunerna (och landstingen) samtidigt. Främst S ville ha det så. Antagligen gav det högre valdeltagande i kommunvalen än om de varit på en valdag ett annat år än riksdagsvalår.

Annons

På den tiden hade väljarna högre partiidentifikation och bytte parti i mindre utsträckning än vad de kommit att göra senare. Nu bestämmer sig många väljare sent, nära valdagen, för vilket parti de ska rösta på. Och de byter oftare parti i valen.

De röstar även i större grad olika i riksdagsval jämfört med de två kommunala valen. Valrörelsen, tre, fyra veckor innan valdagen, sker ofta i uppskruvat tonläge. Och sådant som inte är sakfrågor utan exempelvis skandaler kan få stort utrymme.

Allt detta gör att de kommunala valen hamnar än mer i skymundan. Och även de sakliga delarna av partiernas politik på riksplanet riskerar att skymmas av skandaler, avslöjanden med mera.

Oavsett vilken av de tre nivåerna har väljaren en fördel i sina egna partival om den bestämmer sig nu för partiet och politikern som verkar stå närmast de egna ståndpunkterna i respektive val

Väljarna bör försöka bestämma sig i ett tidigt skede hur de ska rösta i såväl riksdagsval som kommunala val. Ja, nu är en bra tidpunkt. Vilket parti och vilka politiker tycker man är bäst i respektive val som det är fråga om?

Annons

Den egna kommunen har säkert ett antal områden som det varit debatt om, som skolorna, äldreomsorgen, vägbyggnationer och underhåll, vatten- och avloppssystemet, kulturen eller något annat och några kommunpolitiker som varit framträdande i de debatterna. Att fundera vad man tycker i de centrala kommunala frågorna borde inte vara så svårt.

Samma gäller regionen. Den handhar främst sjukvården, och så brukar den ha hand om regional kollektivtrafik och en del kultur också. Vad man tycker om de områdena och hur de hanteras kan man fundera över redan nu.

Och så rikspolitiken. Där går det också att bestämma sig för parti, och kanske personröst, nu utifrån vad man vet om partierna och deras politik.

Oavsett vilken av de tre nivåerna har väljaren en fördel i sina egna partival om den bestämmer sig nu för partiet och politikern som verkar stå närmast de egna ståndpunkterna i respektive val. Väljaren blir därmed mer förberedd och har en utgångspunkt när valrörelsen drar igång och blir intensiv sista veckorna före valdagen.

Annons

Annons

Till toppen av sidan