Annons

Annons

Annons

Annons

ledare socialdemokratisk

Krönika Lennart Götesson: Grekland och Turkiet är i en ständig fejd

Krönika: Nato, Grekland och Turkiet

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Rhodos stad. På andra sidan vattnet skymtar en landmassa. Det är Turkiet. Rhodos är en av de öar Turkiets president Erdogan hävdat borde vara turkiska. Foto: Lennart Götesson.

Annons

Turkiet skyller Sverige och Finland för att stödja terroristorganisationer och därmed vill man stoppa anslutningen till Nato. Turkiet är samtidigt ett problembarn för Nato. Demokratin i landet är tveksam och Turkiet tycks befinna sig på en nivå som Ryssland befann sig på för ett antal år sedan, alltså formellt en demokrati, men samtidigt också totalitärt styrt. President Erdogan styr som han vill, precis som Putin gjorde och gör. Sverige och Finland har då gett en möjlighet att skifta fokus från vad Turkiet gör på annat håll.

De två Natoländerna Turkiet och Grekland är i ständig fejd, låt vara genom provokationer och ordväxlingar. Bråket mellan länderna växlar i intensitet. Nu har det hettat till igen genom att den grekiske premiärminister Kyriakos Mitsotakis vid ett besök i USA lyckades blockera ett turkiskt köp av stridsflygplan. Tvisterna mellan Grekland och Turkiet gäller också letandet efter olja och gas i Medelhavet och öar i Medelhavet som Erdogan tycker borde vara turkiska.

Annons

Annons

Nato vill också se enighet när det gäller Rysslands krig mot Ukraina, men där har Turkiet hållit en låg profil och i princip inte gjort något som kan förarga Ryssland. Det innebär bland annat att Turkiet fortsätter att köpa stål från Ryssland. I Grekland råder det också delade meningar om kriget i Ukraina, men landet står enigt med EU och Nato.

Turkiet krigar också gärna i Syrien med ungefär samma motivering som Putin hade för att anfalla Ukraina. Putin säger sig jaga nazister, Erdogan säger att Turkiet ska säkra sin gräns, som en ursäkt för att anfalla kurder.

Någon lösning av den lågintensiva konflikten mellan Grekland och Turkiet kan inte siktas, däremot finns en fara att konflikten kan eskalera.

Turkiet vill ha en tvåstatslösning för Cypern, det vill inte Grekland. Frågan är också om de turkar som bott länge på ön vill ha en tvåstatslösning. Mycket talar för att man skulle föredra att ön blev en stat. De turkar som ”flyttats” dit efter 1974 då ön delades upp i en turkiskt styrd del och en självständig grekisk del sägs dock vara för tvåstatslösning eller att vara en del av Turkiet.

Förutom kriget i Syrien där Turkiet nu tycks rikta in sig mot kurdkontrollerade områden så har landet också gamla synder. Turkiet vägrar envist att erkänna att folkmord begicks mot 1,5 miljoner armenier under det Osmanska rikets sista år och in på 1920-talet. Turkiet erkänner heller inte att Osmanska riket begick folkmord mot pontiska och anatoliska greker, samt syrianer/assyrier och kaldéer. Det borde inte vara så svårt att erkänna dessa folkmord eftersom det var det Osmanska riket som begick dem och Turkiet steg 1923 fram som en modern stat under ledning av Kemal Atatürk.

Någon lösning av den lågintensiva konflikten mellan Grekland och Turkiet kan inte siktas, däremot finns en fara att konflikten kan eskalera.

Lennart Götesson. Foto: Privat.

Lennart Götesson

Krönikör

Annons

Annons

Till toppen av sidan