Annons

Annons

Annons

Annons

ledare socialdemokratisk

Krönika Ronny Svensson: Behöver Dalarna alls en ny landshövding?

Krönika: Ny landshövding

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Tillförordnad, tjänsteförrättande landshövding sedan 1/8 2021: länsråd Camilla Fagerberg Littorin.

Bild: Agnes Fäldt

Annons

I Dalarna har vi inte haft någon landshövding de senaste tio månaderna. På dessa tio månader har jag inte träffat en enda människa – utom en lokal politiker - som säger sig sakna en hövding på residenset i Falun. Frågan är dock – behöver vi överhuvudtaget någon ny landshövding nu när Länsstyrelserna förlorat sin status som politiskt viktig styrelse?

Länsstyrelserna är en rest av det gamla fogdeväsendet med skattekontroll och chefskap över polisväsendet som huvuduppgifter. Gustav Vasa och Axel Oxenstierna var upphovsmännen på 1500- och 1600-talen. Efter andra världskriget erhöll Länsstyrelserna och landshövdingarna mer moderna uppgifter. 1970 och 1991 fick styrelserna ett stort ansvar för all statlig planering och samordning av statlig verksamhet i länen. Landshövdingerollen blev på nytt mer eftertraktad för statsråd och statstjänstemän på väg mot pensionen.

Annons

Annons

Nu är läget annorlunda och mer rimligt. Demokratins principer har även lagt sig över Länsstyrelserna i och med att regionstyrelserna blivit huvudmän för beslut om hur länen/regionerna skall utvecklas och förändras. Regionernas styrelser har valts av folket i allmänna val och bör givetvis vara huvudmän i regionerna.

Länsstyrelserna har dock kvar viktiga uppgifter som övervakning av viktig lagstiftning och, vilket de ofta lyckas mindre väl med, samordna statens verksamhet i respektive region. För några år sedan beslöts att staten skulle agera aktivt och samordna viktiga resurser vid stora strukturförändringar. Bra sådana exempel väntar vi dock fortfarande på.

Om det är så att Länsstyrelserna sköter sina två viktigaste uppgifter enligt ovan uppstår frågan om det krävs en traditionell landshövding för att garantera ett kvalificerat jobb? Enligt min mening vore det mer självklart att som chef för en Länsstyrelse utse en kompetent statlig ämbetsman som brukar väljas till chefer för statliga myndigheter.

I och med att regionstyrelserna tagit över alla viktiga politiska avvägningar och regionala fördelningsbeslut har Länsstyrelserna blivit en vanlig statlig myndighet – en ordinär organisation som bygger sin existens på djup och bred sakkunskap inom för medborgarna (och kommunerna) viktiga verksamheter.

Tidigare statsråd och riksdagsledamöter med ork för ytterligare några arbetsår, vilka hitintills ofta valts till landshövdingar, bör istället erbjudas roller där de kan göra bruk av sina politiska erfarenheter.

Annons

Annons

För ledningen av en sådan verksamhet krävs helt annan kompetens än den som kan levereras av exempelvis ledande politiker som önskar en behaglig avslutning på en lång och säkert krävande karriär. Tidigare statsråd och riksdagsledamöter med ork för ytterligare några arbetsår, vilka hitintills ofta valts till landshövdingar, bör istället erbjudas roller där de kan göra bruk av sina politiska erfarenheter.

Organisationer som exempelvis FN, OSSE och EU känns mer meningsfyllda reträttsposter än att klippa otaliga band vid jubiléer på hemmaplan – om förtidspension inte är ett alternativ.

Med en ny länsstyrelsereform anpassad till 2000-talet får man också ett ytterligare bevis på att regionernas demokratiskt valda styrelser har det fulla ansvaret för att leda regionernas utveckling. Samtidigt blir de nya Länsstyrelserna med ett mer naturligt ledarskap mer trovärdiga hos befolkningen.

Ronny Svensson. Foto: Privat.

Ronny Svensson

Krönikör

Annons

Annons

Till toppen av sidan