Annons

Annons

Annons

Annons

Göran Greider

ledare socialdemokratisk

Göran Greider
Det bor en mås på logtaket

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Måsmamman på taket. Måspappan patrullerar luftrummet. Foto: Göran Greider.

Annons

Det bor en mås på taket, den är så vit och fin. Den bor där alla sommarens dagar. Så sjunger Cornelis Wreesvijk i en underbar sång. Men nåde den som passerar förbi vårt logtak. Först larmar måsmamman som ligger och ruvar och sedan kommer måspappan flygande som ett skrikande jaktplan mot mig. Deras larmläten verkar ibland tillkalla förstärkningar från måsarna ute på åkern.

Vi har varit med om det där förut. För några år sen byggde ett måspar bo i den stora gårdsbjörken. Då attackerade hanen redan när man klev ut på farstubron. Vid något tillfälle tog jag på min motorsågshjälm när jag hade ett ärende under björken.

Vad gör man? Man accepterar. Jag har inte hjärta att driva en mor från sitt ägg. Så jag får stå ut. På sociala medier lägger jag ut en bild av måsmamman. En som kommenterar bilden säger: Mås 39 Gripen. En annan råder mig att ta på mig en mössa med ögon målade på ovansidan – måsar är fega och anfaller bara bakiifrån. En tredje råder mig att hålla en kvast över huvet.

Annons

Annons

Faktum är att det verkar löna sig att hötta med näven åt den ilskna måspappan. När jag gör det väjer den i luften.

Till slut sätter jag mig på andra sidan huset. Där lyssnar jag istället på göken som ropar med sin ”träflöjtsklara ton” – det är Harry Martinsons ord från Aniara. Den hörs av och till hela dagen, från väster, på andra sodan åkern.

Och västergök är bästergök.

*

I söndags kväll steg jag och min fru in i teatersalongen i Vansbros Medborgarhus. Vad stor den är! Så fin! Jag har aldrig varit där förut, trots att jag rätt ofta besöker det fantastiska konditoriet i Vansbro och hälsar på i biblioteket.

Carl Norén sjöng sina Anderssontolkningar. De två plattor han nu givit ut med nya tonsättningar av den gamle men evigt unge finnmarkspoeten, tycker jag verkligen förnyar hans diktning. Norén vågar göra ny musik till de ikoniska dikterna. När jag hör hans version av "Omkring tiggaren från Luossa" kommer diktens hallucinatoriska ord till mig liksom på nytt, frisläppta ur den gamla (men fantastiskt fina) melodin som Gunde Johansson en gång skrev.

Carl Norén. Foto: Göran Greider.

Dan Andersson själv menade faktiskt att just den dikten inte skulle tonsättas. Han förslog att den skulle läsas med Chopins begravningsmarsch i bakgrunden. Och Carl Norén la in några tonfall från Chopin i sin tonsättning!

Annons

Plötsligt drog Norén en helt annan låt: Bob Dylans Masters of War. Mästarn av krig, som titeln blev i hans översättning. Jag lyssnade till vartenda ord Norén sjöng. Det var som om Dylans sextioåriga sång direkt handlade om Putins nu pågående krig i Ukraina. Antimilitaristen Dan Andersson skulle också ha lyssnat intensivt till Mästarn av krig.

Annons

I teatersalongen stod en mäktig svart flygel på scenen. När Norén sjöng ”Jag har drömt” satte han sig vid flygeln och lät gitarren stå en stund. Den sångtexten är en av Dan Anderssons mest upprivna och utvägslösa. Carl Norén fick den att flyga – och flygeln fyllde teatersalongen.

*

I måndags, på Nationaldagen, tog vi en snabbtur till Årsta i Stockholm. Jag hade fått äran att recitera Hjalmar Gullbergs text till Lars-Erik Larssons musikverk ”Förklädd Gud” i Årsta kyrka som denna sommardag var proppfull med publik. En stor kör, också en barnkör, och orkester fyllde kyrkan med Lars-Erik Larssons ljuvliga toner.

Förklädd Gud i Årsta kyrka. Foto: Göran Greider.

Jag har reciterat den texten några gånger tidigare, bland annat i kyrkan i Dala-Floda. Då la jag till en strof som handlade om bygden. Jag tror Gullberg skulle ha gillat att hans text fick en liten rottråd ner i det lokala. Likadant gjorde jag i Årsta. Jag såg hur dirigenten först ryckte till, men sedan log hon. På en bänkrad satt faktiskt självaste Stefan Löfven och hans hustru, Jag tyckte att också han log, allmänt lättad kanske över att numera slippa politikens hela vanvett.

Annons

Men det är den där första strofen i Hjalmar Gullbergs ”Förklädd gud”. Den är en enkel men mäktig antikrigsdikt:

Ej för de starka i världen

men för de svaga.

Ej för krigare men

bönder som plöjt

sin jordlott utan att klaga

spelar en gud på flöjt.

*

Äppelblommen börjar falla från äppelträden. Ett litet snöfall kring varje stam. Jag vill hejda tiden, men det går inte.

Idag lördag, klockan 12 till 15 , sitter jag i alla fall på Hjort-Olars kafé i Dala-Floda och signerar böcker. Det är ett mycket fint kafé i en gammal röd stuga där en skulptör en gång levde. Jag ska ha ett litet boksläpp för min nya bok Stugland, som handlar om hur de röda stugorna blev en så stark symbol för landet Sverige.

I min egen trädgård kan jag ju inte ha boksläppet på grund av måsarnas krigslarm.

Annons

Annons

Till toppen av sidan