Annons

Annons

Annons

Annons

Per Lindvall

ledare socialdemokratisk

Per Lindvall
Syna skogsindustrins kulisser

Dags att sluta beakta skogsindustrins glättade kulissmålning av världens bästa skogsbruk.

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Så behovet att uppgradera det svenska skogsbruket till rådande omvärldsförhållanden är akut menar Per Lindvall.

Bild: Torbjörn Granling

Annons

Vi ska vara glada att EU vill hjälpa oss på traven med att anpassa oss till de verkliga utmaningarna. Lyssnar man på lobbyorganisationen Skogsindustrierna så har Sverige sannolikt världens bästa skogsbruk. Vi tar guld i alla kategorier, från klimatåtgärder, som koldioxidinlagring och substitution av fossila produkter, till naturhänsyn för att rädda biodiversiteten till att hålla landsbygden och lokalsamhällena i skogslän, som Dalarna, levande.

Senast ut i detta bildberättande var skogsindustriernas ordförande och tillika VD för skogsföretaget SCA Ulf Larsson med en drapa på DN Debatt ”EU:s förslag om skogen är dåligt och oansvarigt” - DN.SE. Det är lite sorgligt att alla svenska partier, med undantag för miljöpartiet, inte bara har köpt utan aktivt är ute och torgför denna skogsindustriella kuliss.

Annons

Annons

Poängen verkar vara att driva opinion för att både stoppa de EU förslag som redan klubbats vad gäller krav på ökad kolinlagring och även förhindra att ytterligare beslut tas på EU-nivå som påverkar svenskt skogsbruk.

Det märkliga är att vår sittande s-regering aktivt spelar med i detta motstånd. En skogsprofessor som är mer oberoende av industrin, Sten Nilsson, uttrycker sig att -”Det har gått så långt att Sverige och skogsnäringen har försnillat sitt förtroendekapital vad gäller skogen, och därmed avsagt sig möjligheten att kunna påverka”.

Man kan ta eroderingen av vårt förtroendekapital inom EU ännu längre, då denna ensidiga uppbackning av ett nationellt särintresse lär kunna användas av andra länder som sätter sig på bakhasorna där vi vill se förändringar. Svensk skogsindustri tolererar helt enkelt inte att någon har synpunkter på vårt skogsbruk. Det är ”kan själv” som gäller. Det senare är en märklig hållning, då EU är den absolut största och viktigaste marknaden för svenska skogsindustriprodukter. Och en av de viktigaste förmågorna för en dynamisk industri är just att kunna anpassa sig till de krav som marknaden ställer. Det som skrämmer skogsindustrin är att kraven på ökad kolinlagring skulle leda till lägre avverkningsökningar och längre omloppstider i skogsbruket. Eller kanske till ock med lägre avverkningar.

För även om den officiella bilden är att vi avverkar långt mindre än tillväxten så kan verkligheten se annorlunda ut. Det gör den exempelvis hos landets största skogsägare statliga Sveaskog. De skriver i sina årsredovisningar att de årligen avverkar mellan 60 och 70 procent av den årliga tillväxten i sina produktiva skogar, vilket ger en stor årlig nettoinbindning av kol i dessa skogar i enlighet med den officiella bilden. Tittar man emellertid på hur virkesförrådet i Sveaskogs skogar har utvecklats, det är ju där kolet huvudsakligen lagras, och rensar för köp och försäljningar av skogsfastigheter, så får man en helt annan bild.

Annons

Annons

Virkesförrådet är i praktiken oförändrat från år till år under de senaste 15 åren. De ser ut att ha avverkat hela den årliga tillväxten år från år. Tittar man på skogsägarföreningen Södra så avverkade man i fjol mer än den årliga tillväxten i medlemmarnas skogar. Trots det redovisar man samtidigt en stor nettoinbindning av kol i samma medlemmarnas skogar. Det går liksom inte ihop. Och att dessa ägare till drygt 30 procent av svensk skog skulle vara de stora avvikarna från det större mönstret är svårt att tro. Det är industrins, framför allt massa- och pappersindustrins, behov av råvara som är den övergripande ledstjärnan.

Per Lindvall

Bild: Christian Larsen

Resten får anpassas, även statistiken. Denna modell som vi har kört med sedan 70-talet, med smärre justeringar har lett till en väldigt ensidig struktur på våra skogar, med fallande medelålder och ensidiga monokulturer. Och det rådande skogsbrukets bidrag till lokalsamhället är också en stor överdrift. Av de anställda i de skogsbruksföretag som utför de mest arbetskraftsintensiva momenten i skogsbruket så är 3 procent svenskar. Vad gäller maskinförare så är den lokala andelen högre, men även där har inhyrd arbetskraft från vår omvärld ökat mycket snabbt.

Därtill kan vi lägga att lönsamheten i skogsbruket har varit realt fallande under de senaste 20 åren, eller egentligen sedan 70-talet. Inte ens de senaste årens mycket kraftiga prisökningar på sågade trävaror och pappersprodukter har gett något avtryck i de reala priserna på virke.

Så behovet att uppgradera det svenska skogsbruket till rådande omvärldsförhållanden är akut. Klimatkrisen och biodiversitets krisen är här. Det är bra om EU hjälper oss på traven. Ingen har sagt att vi ska sluta bruka den svenska skogen bara bruka den på ett smartare och hållbarare sätt.

Per Lindvall

Annons

Annons

Till toppen av sidan