"Det kommer bli bra…" Så sjunger Laleh i en av sina sånger och det speglar också mitt synsätt, att försöka vara optimist och tro att: "Det kommer bli bra!". För oss i Sverige har händelserna i Ukraina inneburit att gamla värderingar om säkerhetspolitik, oberoende och alliansfrihet plötsligt har kastats över ändå och en Natoansökan har i all hast lämnats in.

Att slå vakt om vår frihet, vårt oberoende och att inte bidra till en ökad militarisering, har fram till nu varit viktiga grundläggande värderingar för oss i Sverige. Att för att vinna godkännande till Nato behöva underkasta oss villkor dikterade av en enväldig president, Erdoğan, som sedan flera år leder en odemokratisk regim, där pressfrihet och yttrandefrihet är satta på undantag, förefaller mig helt absurt.

Jag jobbar fortfarande med att få bort bilden där Magdalena Andersson och Ann Linde i juni skakade hand med Erdogan och ler smått undergivet. I början av sommaren var jag fortfarande lite optimist.

Semestern brukar medföra tid till eftertanke och efter det kommer vår Natoansökan med säkerhet att dras tillbaka tänkte jag. Och vi skulle kunna säga - "Vad var det vi sa?".

Men nu har också den förhoppningen grusats när ”förhandlingarna” med Erdogan ska återupptas. Jag vill som sagt vara optimist och tror att det kommer bli bra! Men i skrivande stund känner jag ett stort tvivel och en stor uppgivenhet och oroas för påfrestningar som kommande generationer kan komma att utsättas för.

Christer Nilsson, Fredriksberg