Idag, den 17 oktober, är det Internationella dagen för utrotande av fattigdom. Tyvärr kan vi konstatera att fattiga människor blir allt fattigare. Det beror mycket på att inflationen drabbar dem som redan har det svårt.

Redan nu måste den nya regeringen göra det som är anständigt, det vill säga höja riksnormen i takt med den ökande inflationen.
Bild: TT, Arkivbild
En uppgift säger att 730 000 människor i Sverige inte får ihop pengar till mat. Andra uppgifter säger att upp emot 780.000.
Under 2022 har den ekonomiska situationen i Sverige och världen snabbt förändrats. Krig och pandemi har gjort att inflationen i världsekonomin stigit kraftigt, och den fortsätter att stiga. Nu ligger inflationen i Sverige på 9 procent vilket leder till en kraftig prisökning på livsmedel. Exempelvis har mjölkpriset stigit med 29 procent, och även andra basvaror har ökat kraftigt i pris.
Annons
Annons
Försörjningsstödet har under första halvåret 2022 ökat med 1,6 procent, det vill säga inte mer än cirka 100 kronor för en barnfamilj. De personer som lever på försörjningsstöd kommer att få det mycket svårt att få pengarna att räcka till.
De personer som lever på försörjningsstöd kommer att få det mycket svårt att få pengarna att räcka till
I Borlänge levde år 2020 4.044 personer, varav 1 800 barn i åldern 0-17 år, med så kallad låg inkomststandard. Det är när en persons disponibla inkomst (minus skatt plus eventuella bidrag) understiger riksnormen för försörjningsstöd.
I september i år uppbar 942 hushåll försörjningsstöd. Men det är en siffra som förmodligen kommer att öka betydligt, säger röster från både frivilligorganisationer och kommunen.
Enligt uppgifter från Europeiska anti-fattigdomsnätverkets (EAPN–Sverige) medlemsorganisationer, bland andra Frälsningsarmén, har prisökningarna än så länge bara lett till ett konstaterande från riksdag och regering att ”de med försörjningsstöd har ännu mindre att handla mat för”.
Den avgående regeringen har försökt kompensera de ökade kostnaderna med att ge ett extra stöd genom ett tillfälligt höjt bostadsbidrag. Problemet med det extra stödet är att det inte når de mest fattiga, det vill säga de som har försörjningsstöd, eftersom det innebär att om en familj får del av extra bostadsbidrag räknas det som inkomst och därmed sänks försörjningsstödet för utgifter som mat, kläder och hygien. Inte heller annan kompensation för exempelvis stigande priser på drivmedel, energi eller boräntor berör den här gruppen av samhällets mest utsatta.
Annons
Annons
Det som skulle kunna hjälpa dessa familjer är en ordentlig höjning av riksnormen som styr nivån på försörjningsstödet. En höjning som borde motsvara höjningen på basala livsmedel, det vill säga med 25 procent. Vi vet att det ska beslutas om riksnormen i december, men redan nu måste den nya regeringen göra det som är anständigt, det vill säga höja riksnormen i takt med den ökande inflationen.
Om inte detta sker måste ett nytt extra stöd riktas till just de familjer som är beroende av försörjningsstöd.
Emmeli Wulfstrand
förbundsordförande, Verdandi
Annakari Berglund
ordförande Verdandi Dalarna

Emmeli Wulfstrand, förbundsordförande Verdandi. Foto: Verdandi

Annakari Berglund, ordförande Verdandi Dalarna.
Bild: Manda Magnusson