I dag, den 6 december, firar Republiken Finland sin självständighetsdag. Det är nog inte alla som känner till det, men Sveriges granne i öst höll en gång i tiden på att bli en monarki. Efter att Finland förklarade sig självständigt från Ryssland den 6 december 1917 gjorde nämligen finska monarkister ett försök att göra Finland till ett kungarike. Tysken Fredrik Karl av Hessen utsågs till kung, men tillträdde aldrig då Tyskland senare förlorade det första världskriget. I stället blev Finland en republik, såsom det var planerat vid självständighetsförklaringen.

Numera finns det ingen debatt i Finland om att införa monarki och det är inte förvånade. I en demokrati ska alla offentliga ämbeten vara öppna för alla medborgare. Ämbetet som statschef ska inte gå i arv. Även länder som senare har vunnit sin självständighet, exempelvis Island och Irland, har naturligtvis också valt republikanska statsskick.

Sverige och Finland har mycket gemensamt, inte minst historiskt och politiskt. Fram till att Ryssland erövrade Finland år 1809 så var våra två länder ett gemensamt rike. Än i dag finns fortfarande liknande politiska system när det gäller grundlagar, parlament, regering och partier. Till skillnad från Finland är Sverige ännu inte republik, men vi kan följa Finlands goda exempel och därmed fördjupa vår demokrati. Kan Finland vara en republik, så kan Sverige!

En svensk republik blir dock inte nödvändigtvis en kopia av Finlands modell med en folkvald president. Finland har också förändrat innehållet i presidentskapet över tid. När Finland blev republik antogs en regeringsform enligt vilken presidenten skulle ha stor makt, bland annat den formella makten att utse statsminister och det yttersta ansvaret för den finska utrikespolitiken. I modern tid har presidentens befogenheter inskränkts. Numera utövar presidenten den verkställande makten tillsammans med regeringen och presidenten leder Finlands utrikespolitik i samverkan med regeringen. Sedan 1994 är presidenten direktvald av folket för en ämbetsperiod om sex år och kan bli omvald en gång.

Givetvis är val av statschef en fördel framför tillsättning genom blodsband. Monarki ses inte som ett seriöst alternativ i dagens Finland. När det gäller statsskicket finns däremot ibland en diskussion om att lägga ner presidentämbetet och att de politiska uppgifterna som presidenten har kan delas mellan riksdagen och regeringen.

Vi i Republikanska föreningen driver på för att införa republik i Sverige och vi känner ett växande stöd för denna demokratiskt angelägna reform. Vi anser att det är hög tid att vårt land fullbordar den långa processen från kungligt envälde via allmän och lika rösträtt - även för kvinnor - till republik, där inga offentliga ämbeten går i arv. Regeringen borde tillsätta en utredning om vad vi kan lära oss av Finland när det gäller val av statsskick. För deras sätt att utse statschef är både mer demokratiskt och mer modernt än vårt.

Vi tillönskar Republiken Finland en trevlig självständighetsdag. Onnea Suomi!

Olle Nykvist

Ordförande i Republikanska föreningen

Jennie Nises

Vice ordförande i Republikanska föreningen