Ibland är det viktigare vad som inte sägs, än vad som sägs.

Och just nu säger Ulf Kristersson, Ebba Busch och Johan Pehrson ingenting om hbtqi-rättigheter och Sverigedemokraternas attacker mot dem.

Vi har sett attackerna över hela landet sedan valet. I Trelleborg plockade kultur- och fritidsnämndens tillträdande ordförande Magnus Isgren och Mathias Andersson blivande kommunalråd i Trelleborg bort Drag story hour.

I Malmö behövde man plötsligt plocka in väktare, för att kunna genomföra en sagostund man haft i 5 år.

Från Ulf Kristersson sida är det tyst. Från Johan Pehrsons sida är det tyst. Från Ebba Busch sida är det tyst.

Vilket betyder att mänskliga rättigheter är något som Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna är beredda att kompromissa med. För att inte göra Sverigedemokraterna arga. För att inte riskera regeringsmakten.

Förstår ni hur sjukt det här är?

Vi kan inte längre ens förvänta oss av dessa partier att de kommer försvara våra mänskliga rättigheter.

Ulf Kristersson har sedan valet fallit allt mer in i skuggan. Kristersson har ljugit för sina väljare.

Mycket i svensk politik är skevt just nu. Ulf Kristersson har uppmanat oss att spara på elen, samtidigt som globala jättar som Facebook fortsätter suga el till serverhallar som parkerats i Sverige på grund av elrabatterna vi ger dem. Ulf Kristersson har infört elbidrag som ska gå till Sveriges rikaste med störst villor och elkonsumtion. Till familjen Wallenberg, men inte gruvarbetaren i Kiruna. Ulf Kristersson har höjt en reseersättning som hamnar i fickorna på de som pendlar från lyxvillan utanför Stockholm till jobbet med miljonlön inne i city. Och efter nyår kommer de med högst löner i Sverige få en fet skattesänkning av Ulf Kristersson som bonus.

Det är ändå begripligt. Att Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna är höger och skiter i Norrland visste vi redan.

Men mänskliga rättigheter och försvaret av dem borde vara självklart i Sverige. I alla fall 2022.

Till och med Ebba Busch har ju gått i Prideparaden.

Även om hon har partikollegor som är mot både samkönade äktenskap och aborträtten.

Sverige har länge varit ett föregångsland. Vi var ett av de första länderna i världen att införa lagstiftning om samkönade äktenskap. Vi var först med att kriminalisera sexköparen, istället för kvinnan i prostitution. Sverige har lett vägen för föräldraledighet och barnomsorg som möjliggör kvinnors arbete.

Det här är det Sverige många av oss växte upp i och älskar. Inte det Sverige som klassade homosexualitet som en psykisk sjukdom och misshandel av barn som uppfostringsmetod.

Men det är det andra Sverige Sverigedemokraterna älskar. Det fördomsfulla Sverige. Det outvecklade Sverige där homosexualitet var en sjukdom och barnaga självklart. Det Sverige där kvinnor kunde diskrimineras efter behag och inte hade rätt till abort.

Även om Moderaterna aldrig varit en övertygad försvarare av någon annan rättighet än äganderätten och Kristdemokraterna fortfarande drömmer om illegala aborter som norm har Liberalerna byggt hela sitt parti på att vara en kraft för människans frihet.

Nu har även den kraften blivit en tyst medlöpare i Sverigedemokraternas jakt på oliktänkande.

Men ändå; har Sveriges statsminister verkligen inget att säga om hbtqi-rättigheter?

För Ulf Kristersson är trots allt inte bara Moderat. Han har statsminister för alla svenskar. Hen, hon och han.

Är det verkligen det landet vi blivit?

Ett land där vår statsminister inte längre försvarar hbtqi-rättigheter?