Annons

Annons

Annons

Göran Greider

ledare socialdemokratisk

Göran Greider
”Behöver det sägas att det är som ett blixtnedslag?”

Klassiker: Alexander Solsjenitzyn

Text

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

”Hur kommer man till denna hemlighetsfulla arkipelag? Dygnet runt är flygplan på väg dit, fartyg stävar, tåg rusar – men på dem finns inte minsta skylt, som anger destinationen. Biljettexpeditörerna och Sovtourists och Intourists representanter skulle häpna, om ni bad om biljett dit. De känner inte till, har aldrig hört talas om vare sig Arkipelagen eller en enda av dess tallösa små öar. De, som far för att styra Arkipelagen, kommer dit via MVD:s, inrikesministeriets, utbildningsanstalter. De, som far för att bevaka Arkipelagen, inkallas genom krigskommissariatets försorg.

Men de, som far dit för att dö, människor som läsaren och jag – deras väg börjar oundvikligen och uteslutande med arrestering.

Annons

Arrestering!! Behöver det sägas, att den innebär att hela ens liv slås i spillror? Att den är som ett blixtnedslag? Att den är en outhärdlig själschock, som inte alla förmår övervinna och som ofta leder till sinnessjukdom?

Annons

Det finns lika många medelpunkter som levande varelser i världsalltet. Var och en är världsalltets centrum, och världsbyggnaden rämnar när man hör väsningen: NI ÄR ARRESTERAD

Om just ni har arresterats – kan då verkligen någonting annat ha klarat sig i denna jordbävning?”

Alexander Solsjenitzyn, ur Gulagarkipelagen, den första del som heter Fängelseindustrin.

Författaren Aleksander Solsjenitsyn på Norgesbesök 1974. Foto: NTB / NTB.

Bild: NTB

Alexander Solsjenitsyn (1918-2008) var officer i Röda Armén under andra världskriget men arresterades för att han yttrat sig kritiskt om Stalins militära förmåga i brev till en vän och fördes till Stalins arbetsläger, den så kallade Gulagarkipelagen. Där dog miljoner och åter miljoner människor. Själv satt han där i åtta år, tills benådningen 1953 i samband med Stalins död. När det sovjetiska tövädret kom debuterade han med kortromanen En dag i Ivan Denisovitjs liv som blev läst världen över och även i Sovjetunionen.

Hans storverk Gulagarkipelagen lyser i eldskrift över förra seklets totalitära samhällen.

Annons

1970 fick han Nobelpriset i litteratur men tvangs på grund av det att gå i exil och bosatte sig i USA. Vid mitten av nittiotalet återvände han till Ryssland men kände sig på många sätt främmande där. Hans bästa romaner är i mitt tycke Cancerkliniken och Den sista kretsen, där människoskildringen är djup och finstilt. Politiskt blev han till slut tämligen gammelrysk och slavofil. Hans storverk Gulagarkipelagen lyser i eldskrift över förra seklets totalitära samhällen.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan