Annons

Annons

Annons

Robert Sundberg

ledare socialdemokratisk

Robert Sundberg
Försvaret får svårt att öka som politikerna vill

Folk och Försvar i skuggan av kriget

Text

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Söndag 8 januari inleds konferensen Folk och Försvar i Sälen. Den hålls till den allvarliga bakgrunden av kriget i Ukraina. Det kom att påverka Sverige att under den socialdemokratiska regeringen ändra sin säkerhetspolitik och överge den militära alliansfriheten och söka medlemskap i Nato.

Neutraliteten övergavs redan 1992 av den borgerliga regeringen då. Hur alliansfritt Sverige varit sedan dess kan diskuteras. Sverige gick med i EU 1995 och de senaste åren har flera avtal slutits om militära samarbeten med andra länder. Sverige har även varit med i internationella militära operationer bland annat i Afghanistan och Mali.

Sveriges militära försvar har förändrats mycket de senaste drygt 30 åren. 1989 då Berlinmuren föll hade Sverige ett starkt försvar. Nästan 40 000 gjorde värnplikt varje år, nästan bara män. I det som kallas krigsorganisationen fanns uppåt 800 000 man som kunde mobiliseras i händelse av krig.

Annons

Annons

Sverige hade ett starkt flygvapen och vissa bra vapensystem som ubåtar och artilleri. Men redan på 80-talet uppvisade försvaret svagheter som att mycket av utrustningen var gammalmodig även om den var funktionsduglig. Delar av försvaret hade brister. Flottan hade minskats och helikoptrar var ett vapensystem i skuggan av stridsflyget.

Stridsvagn 122 under framryckning då markstrid övades vid övning på P7 i Revingehed i Skåne 2022. Foto: Johan Nilsson / TT.

Bild: Johan Nilsson/TT

På 90- och 00-talen minskades försvaret eftersom avspänning i omvärlden medgav det. Runt 2010 fick värnplikten göra uppehåll och bara runt 5 000 gjorde den dess sista år. I ett halvdussin år gjorde sedan cirka 3 500 grundläggande militär utbildning på frivillig basis. Drygt 80 procent var män, cirka 15 procent kvinnor. 2017 aktiverades värnplikten igen. De som grundutbildades ökade sedan till 5 800 i dagsläget. Krigsorganisationen innehåller runt 55 000 och ska nästan fördubblas till 2035 är målsättningen.

Politikernas mål är att 8 000 ska göra värnplikten redan om ett par, tre år. Det kan bli svårt eftersom antalet officerare som ska genomföra utbildningen inte är tillräckligt många. Och de kan inte bli betydligt fler på bara tre år. Officerarna är nu cirka 9 300 varav 3 500 är specialistofficerare som inte arbetar så mycket med värnpliktsutbildning. Dessutom är det specialistofficerarna som blir fler närmsta åren i en förändring gällande officerarnas grader. Lokaler och annat för värnpliktsutbildning har begränsningar den närmaste tiden.

Annons

Officerare som håller på med trupputbildning är knappt 6 000 nu och minskar till knappt 5 000 om sju år. De blir färre trots att fler utbildas per år med runt 250 nu mot 100 för fem år sedan. Att det är svårt att öka officerarna beror på pensionsavgångar, runt 1 400 på sju år till 2030. Vid ett Natointräde kommer dessutom drygt 200 officerare att tillträda tjänster i Natos organisation.

Annons

Både Socialdemokraterna inför valet och den borgerliga regeringen nyligen har uttalat ambitioner att öka antalet värnpliktsutbildade per år till 10 000 till någon gång mellan 2030 och 2035 i regeringens fall och S utan exakt årtal.

Att öka försvaret de närmaste åren kan alltså bli svårare på fler sätt än att få fram mer skattepengar i anslag.

Till senast 2028 sa S inför valet att två procent av bnp bör anslås till försvaret. Regeringen har också ambition att öka försvarets anslag till den nivån, redan 2026. Nato har som uppmaning till medlemsländer att anslå så mycket i anslag till försvaret. För drygt 20 år sedan och tidigare gjorde Sverige det. Men 2014 var nivån nere i en procent av bnp och har ökat lite grann nu men är inte två procent än. Ändå var en av de största ökade anslagen i regeringens budget i höstas mer pengar till försvaret, drygt fem miljarder kronor.

Försvaret har flera starka delar, exempelvis flygvapnet och ubåtsvapnet. Flera vapensystem är också av hög kvalitet, som artillerisystemet archer. Sverige har värnat spetskompetens som JAS-systemet och ubåtarna trots att försvaret minskades till runt 2014. Sverige har också en stor försvarsindustri, särskilt i relation till att landet är litet. Den industrin har nu internationella ägare men mycket av verksamheten finns i Sverige.

Annons

Främst armén minskades efter 1989. När försvaret nu ökas är det främst den som politikerna vill öka. Orsakerna är flera. En är att Sverige redan står sig bra på andra områden som stridsflyg och ubåtar. En annan är att det är med flyg och marina stridskrafter som andra länder i Nato lättast kan stödja ett annat (nytt) Natoland. En tredje är att det är armén som är ganska liten i Sverige. Att ha egna "kängor på marken" brukar andra länder (i Nato) tycka är bra om ett land klarar.

Att öka armén så snabbt som politikerna hoppas kan dock bli svårt. Officerarna är som nämnts inte tillräckligt många. Och de mest motiverade för att göra värnplikt gör det antagligen vid runt 6 000 per år. Ska de vara 8 000 till 10 000 årligen blir det likt förr även fler som inte är väldigt mycket motiverade. Att öka försvaret de närmaste åren kan alltså bli svårare på fler sätt än att få fram mer skattepengar i anslag.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan