Annons

Annons

Annons

Robert Sundberg

ledare socialdemokratisk

Robert Sundberg
Många vill stärka försvaret men få säger hur det ska finansieras

Folk och Försvar

Text

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

På konferensen Folk och Försvar i Sälen var det många intressanta inlägg från militärer, politiker, experter och debattörer. De är alla kunniga på sakområdet och de vill vanligen ha en lång rad saker och åtgärder som skulle göra försvaret bättre, större, modernare och effektivare.

Tyvärr är det nästan ingen av de som har önskelistor för ett starkare försvar som har förslag på nya eller höjda skatter som ska ge mer pengar till det. Försvaret är ju heller inte det enda området i samhället som har resursbehov. På den tiden de nu omtalade två procenten av bnp (brutto national produkten, summan av ett lands producerade varor och tjänster under ett år) lades på försvaret var Sveriges skattekvot runt fem procentenheter högre än nu, nära 50 procent istället för knappt 45. Före runt 1975, när skattekvoten var under 50 procent men försvaret fick mer än två procent, gjordes mycket av det arbete som nu utförs i offentliga sektorns vård och omsorg av kvinnor oavlönat i hemmen.

Annons

Annons

En lång rad områden har i dag likt försvaret behov av resurser. Sjukvården har behov av mer i anslag inte minst för bemanning. Det har även den äldreomsorg som uppvisade brister i coronapandemin. Båda de områdena behöver få de pengarna via statsbidrag som borde vara minst 20 miljarder mer bara i år i stället för de sex miljarder mer som anslagits.

Överbefälhavare Micael Bydén då han talade under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Foto: Henrik Montgomery / TT.

Bild: Henrik Montgomery/TT

Och brottsbekämpningens område har problem gällande att kriminaltekniska utredningarna tar för lång tid och rättsväsendet har svårigheter för åklagarna att hinna hålla den takt som de borde hålla, enligt nyheter senaste tiden. Socialtjänsten skulle också behöva mer resurser för att förebygga att unga hamnar i miljöer som kan leda till kriminalitet. På infrastrukturens område finns också många behov, både för vägar och järnvägar. På Folk och Försvar kommer dock försvarets behov i olika avseenden i fokus utan nämnande av att det måste ställas mot andra skattefinansierade områdens behov.

Ser man närmare på försvarsområdet står en lång rad intressen mot varandra om prioriteringar måste göras. En större armé, med fler värnpliktsutbildade, kostar och står mot anskaffning av vapensystem och behov hos försvarsindustrin av att få sälja produkter till försvaret. Befintliga system med dess förespråkare kan alltid ökas, oavsett om det är stridsflygplan, stridsfordon, artilleri, luftvärn, ytstridsfartyg, ubåtar med mera. Å andra sidan var Sveriges stora flygvapen något som tidigare alliansfria Sverige höll sig med. Behov av det borde minska nu eftersom stöd med stridsflyg är sådant som är lättare att få snabbt i en militärallians som Nato än stöd med marktrupper.

Annons

Annons

Befintliga vapenslag och deras system har lättare att hävda sig i interna kampen om anslag mot nya sorters system som visar sig användas i kriget i Ukraina som drönare för spaning och attack. Nya typer av utrustning, som för mörkerstrid, är också sådant som kan ha svårt att hävda sig.

Behovet av en civilförsvarsplikt jämte militär värnplikt är i debatten och kan vara aktuell att ha i större grad, likt vad som förekom under en tidigare period då de värnpliktiga var fler per år. Behov av lager av olika slag finns också och uppbyggnad av sådana kostar pengar.

Militär upprustning hamnar på dagordningen. Frågan hur det ska finansieras är då svår att kringgå. Ändå tas det ogärna upp på konferensen Folk och Försvar.

Av kriget i Ukraina framgår att energi kan vara en del av krigföringen, särskilt elförsörjningen. Samma gäller data-, internet- och mobiltelefonfunktioner. Cybersäkerhet finns som en central militär aspekt som inte fanns i så stor grad längre tillbaka i tiden. Hybridkrigföring där samhällets alla områden, som energi, mat, vattenförsörjning, data- och mobilnät, och för den delen information och desinformation finns som faktorer i en modern, total krigföring.

Många länder i Nato anslog fram till nyligen inte två procent av bnp till försvaret. Det rika Tyskland gjorde länge inte det, vilket irriterade dåvarande USA-presidenten Donald Trump. Flera länder i Nato ökar nu sina anslag till försvaret. Men flera av dem har ändå inte nått två procent av bnp i nivå än. Likt i Sverige har regeringarna i dem, som ofta är borgerliga eller har borgerliga partier jämte ett socialdemokratiskt parti, inte velat höja skatter och skattenivån i landet.

Annons

Annons

Det går också att se på samhället som helhet, i ett land eller flera länder som exempelvis EU. I det sammanhanget är det nu viktigt att göra en grön omställning som minskar koldioxidutsläpp. Det kräver resurser och konkurrerar om tillgängliga resurser med andra områden och då bland annat försvaret.

Säkerhetspolitiska läget har försämrats i Sveriges del av världen och globalt i och med kriget i Ukraina. Rysslands aggressiva militära beteende har blivit uppenbart. Sverige och andra demokratiska länder i Europa har att förhålla sig till det. Militär upprustning hamnar på dagordningen. Frågan hur det ska finansieras är då svår att kringgå. Ändå tas det ogärna upp på konferensen Folk och Försvar. Där vet många vad de vill ha, men inte hur det ska betalas eller vad som ska stå tillbaka för att ge utrymme till det.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan