Sverige och Bergslagen står inför ett kraftigt ökande elbehov och det redan till 2030. Industrin i Bergslagen vill gå före i den gröna omställningen och investera i nya jobb här men då behövs mer regionalt producerad el. Sveriges elsystem kan, med dagens och morgondagens tekniska lösningar för exempelvis elkvalitet, klara en betydligt större andel vind- och solkraft än vad det har idag, tvärtemot vad ”En pensionerad kabelingenjör” skriver i sin replik "Rysk roulett med vår elförsörjning" till vår artikel ”Grön industri satsar i Bergslagen”.

En betydligt större andel vindkraft i systemet är också det som lyfts fram som inte bara möjligt utan nödvändigt om Sverige ska klara sin elektrifiering fram till 2035, enligt rapporten ”Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering, 2023:02” framtagen av Energimyndigheten i samarbete med Svenska kraftnät, Trafikverket och Energimarknadsinspektionen.

Det är framförallt tack vare den stora mängden vattenkraft i Sverige, ökad flexibilitet i elanvändningen från industrin vid till exempel vätgastillverkning samt ny teknik inom kraftelektronik och andra lösningar för rotationsenergi (såsom synkronkompensatorer) som Sverige kan ha betydligt mer variabel elproduktion i systemet.

När det blåser mycket och vindkraften producerar mer, kan det sparas in på övrig elproduktion som vattenkraft och biobränsle. Det får till följd att elpriset blir lägre även när det blåser mindre.

I repliken lyfter ”En pensionerad kabelingenjör” problemet med att det är ineffektivt att producera vätgas med el från vindkraft för att sedan producera el av vätgasen. Skribenten har då missuppfattat hela konceptet – vätgasen används som bränsle eller insatsvara i industrin och omvandlas inte till el. I Ovakos anläggningar används dessutom de biprodukter som uppstår vid vätgastillverkningen. Syrgasen används i förbränningen och spillvärmen går till fjärrvärme. Energieffektiviteten blir därmed mycket hög. Inom industrin har vätgas använts som råvara i många år, och med vindkraft som energikälla istället för t.ex. fossil naturgas kan utsläppen av växthusgaser från industrin minskas.

Skribenten har rätt i att vindkraft inte är perfekt, men det finns det tyvärr ingen elproduktion som är. Visst kräver väderberoende elproduktion vissa anpassningar av elkraftssystemet vilket kostar pengar. Men tack vare de låga produktionskostnaderna för landbaserad vindkraft så blir den totala kostnaden förhållandevis låg. Alternativet att man skulle avstå från ökad elanvändning och därmed omintetgöra industrins planer i Bergslagen eller för den delen bygga annan elproduktion skulle vara betydligt mer kostsamt i form av uteblivna eller minskat antal arbetstillfällen.

Vi är övertygade om att svensk industri har goda möjligheter att bli världsledande inom den gröna omställningen och samtidigt vara konkurrenskraftiga. Vi är också övertygade om att industrin i Bergslagen kan vara en viktig del i detta. Men då behöver man i Bergslagen vara positiv till ny teknik, hitta lösningar på problemen och våga satsa på mer lokalt och regionalt producerad förnybar el som komplement till övrig kraftproduktion i landet.

Nicholas Källsäter, vd Ovako Bar AB

Per Witalisson, vd Eolus

Tobias Hansson, vd Hitachi Energy i Sverige

Daniel Andoff, vd Scandbio