Tack för ert svar och utvecklig av varför ni anser att sol och vindkraft är lösningen på Sveriges framtida elförsörjning. Rent generellt är det inget fel i er rubrik "Sveriges elsystem klarar mer vind- och solkraft!" då elsystemet kan klara mer sol och vindkraft. Jag satt bänkad framför tv:n år 1969 när USA lyckades sätta en människa på månen så jag instämmer i er rubrik. Jag tror alla förstår vilken enorm teknisk utmaning detta projekt var. För att inte tala om prislappen som var monumental.

Jag vill citera tidigare ABB chefen, Percy Barnevik, som svar på den elkraftstrategi för landet som våra politiker ville se:

”Vi har i Sverige billig el, vi har ren el, vi har säker el, vi har kort sagt den energiförsörjning alla andra länder skulle vilja ha. Och vårt huvudsakliga bekymmer är hur vi på kortast möjliga tid ska komma ur denna situation”.

Jag anser mig själv vara en miljövän och humanist och därför är jag mycket bekymrad över den omfattande miljöpåverkan sol och vindkraftverken innebär både direkt och indirekt under hela sin livscykel. Jag är också mycket bekymrad över kostnaden med mer intermittent elkraft såsom sol och vindkraft. Mer icke planerbar effekt med 30 procent kapacitetsfaktor skrämmer mig då, som alla kan se, att detta oundvikligen innebär mycket höjda elpriser för vanliga elkunder.

Stora företag handlar alltid upp elkraft till rabatterade priser och vissa företag, tex i Norrland, har mycket subventionerade priser.

Det smärtar mig att det alltid blir de mest resurssvaga i vårt samhälle som drabbas hårdast och värst.

Författarna framför att regleringskraften, när det inte blåser och så vidare, skall vara vattenkraft. I södra Sverige finns det av naturliga skäl lite vattenkraft. I nyheterna kunde vi nyligen läsa att el-område 4, Skåne och Blekinge, är det instabilaste och sämsta el-området i hela Europa. Elkraft och speciellt vårt trefasiga växelströmsnät är inte det enklaste att förstå sig på för gemene man. För att illustrera problemen med att driva ström från Norrland till Skåne kan man ta Sydvästlänken som exempel. Kabelsystemet har en märkeffekt på 1440 megawatt men klarar knappt 800 megawatt på grund av nedläggningen av kärnkraftverken i södra Sverige. Varför har inte detta lösts med den nya teknik som författarna skriver om?

Ovako skall tydligen inte använda sin producerade vätgas till elproduktion vilket jag tycker är ett klokt beslut. Om ett privat företag investerar i nya arbetsmetoder och teknik så är det helt okej så länge man använder egna medel och inte förväntar sig subventioner från oss skattebetalare. Rent tekniskt skulle jag vilja förstå hur man tänker driva vätgasproduktionen då inte sol och vindkraft producerar el? Vilken metod av vätgasframställning har ni som kan klara leverans från intermittent elkraft? Det talas bara om sol och vind men ni avser väl inte att använda annan el? Till elektrolysen behövs också ett ständigt flöde av en icke oansenlig mängd extremt rent vatten. Tappar ni av detta från kommunens dricksvatten?

Man skall lyssna på forskningen sägs det. Enligt WindEurope finns det för närvarande (2020) cirka 130000 vindkraftverk i drift i Europa, vilka innehåller runt 2,5 miljoner ton plastkompositer.

En 2 megawatt-turbin har tre rotorblad som är 50 meter långa och väger 7 ton var och sålunda består varje rotor av 3x7 = 21 ton GFRP (Glas Fibre Reinforced Plastic). GFRP är inte bara ett avfallsmiljöproblem vid avveckling det är också ett allvarligt driftproblem.

Enligt forskarrapporten Rain Erosion Maps for Wind Turbin, Pugh, K, Stack M M nr 34, 2021-01-22 redovisas att 20 vindkraftverk kommer att sprida mer än ett ton mikroplaster per år i sitt närområde. Det slutar inte där utan rotorbladen innehåller vanligtvis det problematiska ämnet bisfenol A. Genom erosion sprids ämnet i naturen och kan påverka grund- och ytvatten. Bisfenol A finns på EU lista över särskilt giftiga ämnen. Ämnet är cancerogent och påverkar fortplantningen hos både djur och människor. Det finns redan ett berg av giftigt avfall från skrotade vindkraftverk och solceller, som idag saknar hållbar lösning varför det mesta går till deponi. Hur ser den miljösmarta lösningen ut för de cirka 5 000 vindkraftverk som nu finns i Sverige?

Enligt forskningsstudier vid universitetet i Edingburgh Professor Hughes, 2020-09-21, samt 2016 så visar hans utvärdering att medellivslängden för vindkraft är kortare än den av leverantörerna offererade. Professor Hughes forskargrupp kommer fram till att medellivslängden för landbaserad vindkraft är 15 år och för havsbaserad vindkraft 12 år. Dessa värden är avsevärt lägre än de 20 -30 år som det kalkyleras med. Man kan fråga sig hur kommer det sig att vind- och solkraft klassas som förnybart och miljövänligt men även påstås vara klimatsmart?

För mig är det uppenbart att alla de fyra debattörerna endast talar för vad som är bra för det egna företagets affärer och inte vad som är bra för vanliga medborgare. Det vore klädsamt om ni kvantifierade vad ni avser med ”den totala kostnaden blir förhållandevis låg”. Menar ni förhållandevis låg för en vd eller vad avses? Men även tekniskt precisera vad ni menar med att vårt elsystem ”med dagens och morgondagens tekniska lösningar för exempelvis elkvalité”. När finns storskaliga lösningar och vad kommer detta att kosta?

Tyvärr måste jag konstatera att när okunniga och naiva politiker skall styra över landets energipolitik så lutar det åt katastrof på riktigt.

Då elsystemet redan är skadeskjutet så är det kortsiktigt redan för sent att förbättra effektsituationen, så min uppmaning till alla blir att förbereda er på bästa sätt för de svåra och dyra tiderna som väntar.

En pensionerad kabelingenjör