Den friande domen mot femtioåringen som åtalats för våldtäkt av en tioårig flicka har gjort en hel nation förbannad. Med rätta. Nyheten om hovrätten i västra Sveriges frikännande slog ner som en bomb och gav sannerligen ingen smickrande bild av det svenska rättsväsendet. I tingsrätten dömdes han till tre års fängelse för våldtäkt. Men hovrätten var av en annan mening.

Det har redan gjorts satir med jurister som sitter och slår i ordböcker för att avkunna sina domar. I en av satirbilderna, på Aftonbladets kultursida, av tecknaren Pontus Lundkvist, sitter alltså en samling höga jurister och slår upp en ordbok för att kolla vad ordet ”rån” egentligen betyder när någon åtalats för just rån.

Och i ordboken står det klart och tydigt: ”Rån: ett slags jämförelsevis tunt, mönsterpressat, voffelliknande, ofta frasigt och sprött bakverk.” En av juristerna konstaterar då: ”Det låter inte så farligt, tycker jag.”

Spontan ilska eller just satir är ibland nästan det enda man kan ta till inför en sådan galenskap som hovrätten i västra Sverige gjort sig skyldigt till. Den konsulterade således en ordbok för att se vad ordet snippa betyder, ett ord som den tioåriga flickan använt, och kunde konstatera att det enligt ordboken inte betydde detsamma som ”slida”. Alltså hade ingen våldtäkt skett. Mannen friades.

Vi är många som suttit och gapat av stum häpnad och förskräckelse framför TV:n de senaste dagarna. Existerar det någon enda liten tioårig flicka i detta land som använder ordet ”slida” om sitt könsorgan? Jag skulle inte tro det. Länge var det ju ett återkommande problem vad som skulle vara den språkliga motsvarigheten till pojkarnas ”snopp”. Men det geniala ordet ”snippa” slog till slut igenom och verkar idag vara det självklara ord som barn och även yngre vuxna använder. I sitt vittnesmål hade flickan tydligt visat och berättat vad det handlade om.

Det är helt enkelt fullständigt uppåt väggarna att ett mål av det här slaget kan avgöras av att några äldre män – för det var några äldre män, förutom den yngre kvinna som ville döma mannen, som slog fast den friande domen – sitter och funderar på det här sättet över betydelsen av ett ord som ett barn använt. Ska alltså små barn avkrävas samma språkbruk som vuxna har när de berättar om en fruktansvärd händelse? Bör barn ha exakta kunskaper i anatomi? Lika underligt är det att rätten inte från början ställde en fråga om vad snippa betyder i nutida vardagsspråk.

Man får hoppas att Högsta domstolen åtar sig att pröva domslutet, men om det blir så är alltid osäkert.

Men hovrättens agerande lär bara öka misstron mot ett rättsväsende där bara några få procent av alla anmälda våldtäkter resulterar i fällande domar. Det är nämligen svårt att inte tänka att hovrättens agerande i det här fallet i sista hand faktiskt speglar en djupare, strukturell brist på jämställdhetstänkande. När #metoo exploderade för inte så många år sedan briserade ett upprop – med hashtaggen/rubriken ”medvilkenrätt” - av 4 445 (!) kvinnliga jurister och advokater som gick till storms mot sexuella trakasserier i branschen.

Ett bråddjup öppnade sig, rakt ner i det svenska rättsystemet.

Snippa är ett fint och bra litet ord. Enda trösten i det här rättshaveriet är nog att inte en enda svensk jurist i framtiden kommer att vända sig till en ordbok för att tyda det. Och det jag själv kan bidra med är väl att hamra in ordet i rubriken på den här ledaren.