Från politikens håll hör vi ofta att vi måste minska på administrationen inom vården. Det känns tråkigt att behöva säga det självklara, men administrationen trollas per automatik inte bort när administratörstjänsterna tas bort. Även om det kortsiktigt budgetmässigt – och politiskt – kanske ser ut som att man har lyckats minska på administrationen så finns den kvar; den växer, och behöver göras. Varslet på Karolinska i juni, där 450 tjänster främst inom administration ska tas bort, riskerar att bli det senaste exemplet på det.

Region Dalarna har beslutat om ett sparprogram som ska minska regionens kostnader på en halv miljard kronor. Administrationsproffsen runtom i Sverige sitter på en enorm kompetens och löser det mesta varje dag året runt. Inom sjukvården blir deras förtjänster särskilt tydliga.

Medicinska sekreterare ser till att patientsäkerheten upprätthålls och att de hårt pressade vårdnära professionerna, som läkare och sjuksköterskor, kan ägna sin tid åt patienter i stället för åt administration -vilket i sin tur bidrar till att korta vårdköerna.

Det är medicinska sekreteraren eller administratören som svarar när patienterna ringer, som ser till att läkartiden bokas, att journalen skrivs och att resultatet av provsvar skickas till patienten. När de inte längre finns kvar i verksamheten får det allvarliga efterverkningar, som bokstavligen kan vara skillnaden mellan liv och död.

Jobbflationen – när arbetsuppgifterna i en tjänst i tysthet ökar – går nämligen ut över såväl medarbetare som patienter. Läkarförbundets och McKinseys rapport ”Tid till vård ger vård i tid” 2019 visade att läkare lägger nästan hälften av sin tid på andra uppgifter än att möta och behandla patienter.

Läkare och sköterskor som även förväntas sköta administration – som vårddokumentation, att fördela remisser, boka semestervikarier eller att ringa runt efter vårdplatser – är inte rätt använd kompetens. Resultatet blir en samhällsekonomisk förlust.

En effektiv sjukvård kräver att man ser och uppvärderar den medicinska sekreterarens viktiga roll. Därför driver Vision frågan om skyddad yrkestitel för medicinska sekreterare. Att skydda titeln är att kvalitetssäkra yrkesrollen. En skyddad titel höjer samtidigt statusen på yrket och gör det mer attraktivt, vilket är ett sätt att komma till rätta med den stora bristen på medicinska sekreterare. Det skulle också göra det tydligt för arbetsgivarna vad det är för kompetens som de besitter.

Tills politiken har kommit på ”hur” man ska minska på det man tycker är onödig administration inom vården, föreslår vi att politiken kvalitetssäkrar vården genom att uppvärdera medicinska sekreterares roll som den viktiga resurs de är på arbetsplatsen.

Håkan Jansson, ordförande Vision Region Dalarna   

Veronica Magnusson, förbundsordförande fackförbundet Vision