Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

FBI-expert övertygad - Thomas Quick är en mördare

Annons

I en dryg timme har han lyssnat. Hört psykiatriska diagnoser. Om pedofil sadism. Varning för ”utomordentlig farlighet”, Om upprepade sexöverfall. Våldtäkter. Knivskärning. Så får förre FBI-agenten Gregg McCrary frågan om han tror att Thomas Quick är en mördare.
– Absolutley. No doubt about that. He is a very dangerous man. He am sure he has killed several young boys. But has he killed these girls? I have to know more to say that.

Vi sitter i en hastigt hopkommen studio i centrala Oslo. Ett norsk TV-bolag har engagerat världskände gärningsmanna-profileraren och förre FBI-agenten Gregg McCrary för att göra gärningsmannaprofiler på den eller de som mördade Trine Jensen i Oslo 1981, Gry Storvik i Oslo 1985 och förde bort Therese Johannesens i Drammen 1988.
Den svenske seriemördaren Thomas Quick är dömd för att ha mördat alla tre.
Det vet inte McCrary när han får uppdraget.
Det är själva programidén:
Kommer FBIs och därmed en av världens främsta experter på gärningsmannaprofiler att hitta tecken som pekar mot Quick som flickornas gemensamme mördare?
Eller kommer McCrarys profiler att visa att Quick troligtvis är oskyldig?

Olika mördare
Gregg McCrary gör sina profiler utifrån vilka offren är, var och när de försvann och vad gäller Trine och Gry utifrån var och hur de hittades.
Analyserna blir ganska standadmässigt självklara.
Nioåriga Therese försvinner hemma i bostadsområdet. Återfinns aldrig. McCrarys analys visar att mördaren troligen finns i området. Statistiskt sett är det någon av föräldrarna.
16-åriga Trine försvinner i centrala Oslo mitt på dan. Hittas död i ett otillgängligt skogsområde. Enligt analysen är mördaren någon som känner till området kring fyndplatsen.
20-åriga Gry är prostituerad och försvinner i centrala Oslo under en arbetsnatt. Hittas mördad och naken på en parkeringsplats. Analysens mördare är en sexköpare som av någon anledning spårat ur.
McCrary reserverar sig för att Gry och Trine m ö j l i g e n fallit offer för samma mördare men håller det för osannolikt. Att alla tre fallit offer för samma mördare finner han än mer osannolikt.

Inga tvivel
Så får McCrary veta att en person dömts för alla tre morden. Får se en bild av Quick. Han har aldrig sett mannen, aldrig hört namnet Quick.
Gregg McCrary reagerar som det proffs han är. Vill veta mer om denne Quick. Därför sitter vi där, bredvid varandra, framför TV-kamerorna.
Han får Quicks historia. Övergreppen på Hälsinggårdsskolan 1966. På Handelsbanken 1967. Nya i Uppsala samma år. Serien våldtäktsöverfall som slutade i lasarettsskandalen 1969 och dom till sluten psykvård. McCrary noterar noga journalernas berättelse om hur Quick ständigt sökt hjälp för sina ”övermäktiga böjelser för mindre pojkar” och hur flera rättspsykiatriker funnit honom vara "utomordentligt farlig”.
I en paus får han inledningens fråga om Quick är en mördare. Översatt till svenska svarar han:
– Absolut. Det råder inga tvivel om det. Han är en mycket farlig man. Han har säkerligen dödat flera unga pojkar. Men har han mördat de här flickorna? Jag måste veta mer för att kunna säga det.

Märkligt
Gregg McCrary medger att Quick är ovanlig med så många och entydiga diagnoser om betydande farlighet och ständig kamp mot ett sjukligt begär att begå sadistiska, pedofila övergrepp. Har han sett något liknande?
– Han är ovanlig. Jag har sett några seriemördare med liknande diagnoser. Men jag måste säga att den här mannen är ovanlig, sägerMcCrary och tillägger:
– Det är konstigt att han inte upptäckts trots att han vårdats så mycket. Jag tycker också att det är mycket märkligt att en man som är så farlig fått röra sig så fritt trots de här diagnoserma. Det är otroligt, säger McCrary.
Att han anser Quicks med sin speciella bakgrund vara högst sannolik som seriemördare betyder inte att han är beredd acceptera honom som gärningsman i de fall han nyss analyserat. Framför allt anser han sig veta för lite, men dessutom har de ”fel” sorts offer för den homosexuelle pedofil Quick diagnostiserats som.
– Det finns seriemördare som väljer olika offer, men det är ovanligt. Ryske Tjikatilo är ett exempel, men de är få, säger McCrary.

Falska erkännanden
Hans arbete har gett honom insikt också om falska erkännanden. Mer eller mindre medvetna. Om oskyldiga som övertygats om egen skuld. Han berättar om mördare som leker med polisen genom att erkänna och ta tillbaka bara för att få demonstrera sin makt. Om hur lätt erfarna polismän kan bli lurade att säga för mycket.
– Jag har en kollega som satte sig och gick igenom alla förhörsband och till slut hittade samtalet där han utan att själv vara medveten om det gav den häktade fakta, berättar McCrary.
– En mördare jag haft att göra med, Henry Lee Lucas, har begått upp emot tio mord. Men han har erkänt flera hundra. Det gäller att inte ta något för givet i såna här sammanhang, betonar Gregg McCrary.

Klart bevis
Tiden medger ingen riktig analys av bevisen mot Quick. Men de McCrary får framlagda har han genast invändningar mot. Quick har berättat om en bank som försvunnit, ett lekplatsbygge och om balkongen i annan färg. Som visat sig stämma.
– Ja, det bevisat att han varit där. Hur vet vi att han inte var där då utan att mörda Therese? Han kanske åkte dit just därför att det var en uppmärksamma händelse, säger McCrary.
Han efterlyser speciella och unika detaljer. När han får se Quicks teckning av märket och sen bild på björken med samma ristning, hittad i skogen utanför Örje där Quick säger sig eldat upp Thereses kropp medger McCrary att det är ett handfast bevis.
– Det där är en sån detalj. Det bevisar att han varit på platsen vid den där tiden, det är helt klart. Men var det Therese han mördade där eller var det någon annan?
Gregg McCrary understryker gång på gång vikten av att alltid vara skeptisk:
– Det är viktigt att bevisa att någon är mördare, men det är också viktigt att visa att någon INTE är mördare - för då går en mördare lös...
GUBB JAN STIGSON

Mer läsning

Annons