Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Quick-åklagaren tillbakavisar nya anklagelser

Annons


Frskte Quick-klagaren Christer van der Kwast tvinga fram fortsatt frigng fr Thomas Quick? Lt han medvetet Quick lsa sig till falska erknnanden? Det hvdar SVT-journalisten Hannes Rstam i DN Debatt.
- Jag har aldrig haft formell mjlighet att pverka ngon frigng, sger van der Kwast till DD.

Rstams uppgifter om frsken fr att f Quick p fri fot r hmtade ur anteckningar av dvarande chefsverlkaren Gran Kllberg.
Nr Kllberg tilltrdde fann han att Quick hade lngtgende frifrmner samtidigt som han misstnktes fr flera mord.
- Jag tyckte att det var otillstndigt att han kunde sitta bland barnen i simhallen i Hedemora samtidigt som han utreddes fr flera sexmord, har Kllberg tidigare frklarat fr DD.

Kritisk

Kllberg stod p sig, tog konflikt med kolleger och lste in Quick fr gott i januari 1994. D ringde van der Kwast. Enligt Kllbergs anteckningar var han kritisk mot indragning av frigngen och ansg att Quick mste f nnting fr att han berttade.
Christer van der Kwast frnekar inte samtalet. Han ppekar att Kllberg ven noterat att han sjlv inte velat lgga sig i vrden.
- Jag minns inte idag med ngon precision vilka synpunkter jag framfrde till Kllberg. Dremot innebar det frsts vissa problem fr utredningen nr det pltsligt infrdes restriktioner, sger han.
verklagaren ppekar att det diskuterats att lta hkta Quick. Normalt en sjlvklar tgrd. Samtidigt var erknnandena beroende av pgende vrd. Ansvariga ansg det utsiktslst att bedriva utredning med Quick i hkte.
- I stllet fick vi leva med risken att han kunde f information p olika stt och ta med det i berkningarna, sger van der Kwast.
verklagaren r i strsta allmnhet kritisk mot Rstams filmer och kritiken. Han anser dem osakliga och tendentisa och hvdar att de fakta som domstolarna bedmt som bevis frbigs.

Inga bevis

- Jag ger mig grna om de kan verbevisa mig om att jag har fel. Men ge mig d ngot konkret som visar det och inte pstenden om vad jag ska ha sagt 1994, sger Christer van der Kwast.
Han ppekar att det ligger klagaren att initiera resning om nya bevis skulle komma fram. Vilket var aktuellt under advokaten Kerstin Koortis frsk att verklaga Johan-domen i 2001. Koorti pstod sig ha ny bevisning. Ngon sdan kom aldrig.
- Hade hon presenterat nya bevis hade jag varit skyldig att agera, sger van der Kwast.
Rstams kritik koncentreras nu kring frigngen och van der Kwasts samtal. Han hvdar att Quick med fullstndig visshet har alibi fr mordet p Thomas Blomgren i Vxj 1964. Vilket van der Kwast tillbakavisar.
- Hade han haft fullstndigt, heltckande alibi hade vi givetvis inte lagt ner jobb p att titta p fallet. Vi har hela tiden varit medvetna om konfirmationen. Men det har inte kunnat uteslutas att han skulle ha hunnit till Vxj och beg mordet, sger van der Kwast.
Quick var 14 r vid mordet. Han konfirmerades bde lrdag och sndag. Han har frklarat hur han kom till Vxj och hur offret ddades. Bland annat den exklusiva uppgiften att offret kvvts med ett grepp ver munnen och fingrar instuckna i nsan. Blomgren hade ofrklarliga skador i bda nsborrarna.

Inga spr

Quick nmnde mordet redan i frsta frhret som hlls. Hllpunkt i tiden var d hans egen konfirmation. Rstam hvdar nu att Quick lst sig till kunskap om mordet p Kungliga biblioteket under permission.
- Det finns s vitt jag vet inga spr av hans besk dr. Vad Quick haft fr sig under sin frigng 1992-93 r mest Rstams spekulationer. Men ven om han varit dr och lst s behver det inte betyda att han i och med det r oskyldig. Han har gett uppgifter som inte str att lsa i ngra tidningar, hur han gjort, vilket stmmer med rttslkarens konstateranden, sger van der Kwast.

ngrar sig

Christer van der Kwast har tidigare sagt att han skulle ha talat Quick och frvntat sig fllande dom om inte mlet hade varit preskriberat.
- Det ngrar jag. Hade det inte varit preskriberat hade vi lagt ner mer grannlaga arbete p att utreda exempelvis ett eventuellt alibi, sger van der Kwast.
verklagaren ppekar att det gjorts stora anstrngningar fr att utesluta att Quick lst sig till information. Vilket fr vrigt framgr tydligt i domarna.
Gran Kllbergs motiv fr att dra in frigngarna var att Quick kunde vara farlig. Det i tid senaste mordet han erknt rr Vikmanshytte-brdige rjan Sellins frsvinnande i Sigtuna 22 oktober 1993. Om det r riktigt har han begtt mordet under frigng.
- Jag minns idag inte detaljerna kring rjan-fallet, sger van der Kwast.
Pmind om att tidigare bekrftat ett erknnande och att det utretts att Quick kunnat vara utanfr sjukhuset medger han det.

GUBB JAN STIGSON

Mer läsning

Annons