Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rasmus kockelev: " Perfekt jobba i Sälen vintertid och på Gotland sommartid"

Rasmus Rapp som är kockelev och hans skolkompisar som är servitriser och servitörer jobbar redan under utbildningen. Men ändå är trenden att allt färre söker yrkesprogram.

Annons

Eleverna på Hotell- och livsmedelutbildningen på Haraldsbogymnasiet "Restaurang Ecole" har en stark framtidstro. Och de flesta elever jobbar redan för fullt.

– Det saknas 5 000 kockar i landet, berättar Björn Hemdal som är restauranglärare och själv aldrig varit arbetslös en dag i sitt liv.

– Under tre år jobbade jag i USA.

Thim Fägermark studerar till servitör, Ebba Thulin till servitris och Rasmus Rapp till kock. De tre jobbar redan många helger.

– Varje vecka ringer någon till mig och ber mig skicka någon duktig kock. Jag sätter upp en lapp på anslagstavlan och eleverna får själva söka. Det kan vara allt från restauranger till ett bröllop i en bystuga.

Många elever får fortsätta efter praktiken som är fyra veckor i ettan, fem i tvåan och sex veckor i trean.

– Så har det fungerat för mig, berättar Thim Fägermark som ofta jobbar helg på O´learys.

Ebba Thulin jobbar också ofta helger på samma företag men i Mora.

Rasmus Rapp jobbar också de flesta helger och han är inte orolig för att inte få jobb efter utbildningen.

Det är lätt att få jobb efter utbildningen om man sköter sig på praktiken, säger han.

– Det blir perfekt att jobba i Sälen vintertid och på Gotland sommartid.

Om ni måste flytta för att få fast jobb efter utbildningen?

– Det är ju det man vill göra, komma ut, säger Samuel Löv.

LÄS MER: Olle och Daniel kommer att kunna välja och vraka bland jobben som fordonsmekaniker

Från vänster Julia Bergkvist, Thim Fägermark, Rasmus Rapp, Ebba Thulin, Jacob Vivung,  Jessica Wahlén, Jimmy Tektmoen ochi Samuel Löv framför Haraldsogymnasiets Hotell- och livsmedelsprogram.

– För våra elever är det i princip bara att packa ner vinöppnaren och kniven i ryggsäcken och dra iväg, säger Barbro Heurlin, serveringslärare.

Besöksnäringen i Dalarna är ledande efter storstadsområdena. Varje år besöker mer än sex miljoner människor länet.

– Hotell- och livsmedel och Hotell- och turismprogrammen är ledande inom besöksnäringen. Men allt från hotell- och restauranger till campin- och stuföretagare till skidanläggningar och souvenirbutiker ingår. Allt som servar besökgare, säger Carl-Johan Ingeström, vd för Visit Dalarna.

Men även om elever på Hotell- och livsmedelsprogrammet i princip är garanterade jobb så minskar söktrycket till det och andra yrkesprogram jämfört med de högskoleförberedande programmen och så har det varit en tid, visar den senaste statistiken från gymnasieval från Region Dalarna.

Region Dalarna presenterar också Dalabarometern där den senaste undersökningen 2016 besvarades av 2469 selever och studenter i Dalarna vilket är 63 procent av de tillfrågade.

LÄS MER: DalaBarometern2016

103 besvarade också frågorna till företagen via en webblänk. Syftet med Dalabrometern är att få fram analysverktyg för att möta vad som krävs för att klara kompetensförsörjningen i länet där ett minskande intresse för yrkesutbildningar är en av flera nyckelfrågor.

Dan Gustafsson vid Region Dalarna presenterade Dalabarometern.

Dalabarometern visar också att när niondeklassare ska bedöma hur roligt de tror att det är att arbeta i några utvalda branscher så ligger besöksnäringen på topp. Här tror 58 procent att det är ganska roligt, roligt eller jätteroligt att jobba. Bygg- och anläggningsbranchen får 41 procent av rösterna, data och IT får 40 procent, Vård- och omsorg 32 procent och Tillverkningsindustrin 19 procent.

– De flesta elever tror också att de får jobb inom den bransch de valt.81 procent av eleverna/studenterna har angett ganska sannolika eller mycket sannolikt att de har jobb inom sex månader efter avslutad utbildning inom de yrken och den bransch de utbildar sig till, säger Dan Gustafsson vid Region Dalarna som presenterade Dalabarometern.

Här ingår inte högskoleförberedande program och inte heller studenterna på tekniskt basår.

Ungdomsarbetslösheten är väldigt hög i Sverige, högre än i de andra nordiska länderna och i Tyskland och Holland för att ta några exempel, sade Alexandru Panican, docent på socialhögskolan i Lund då han besökte Borlänge tidigare.

LÄS MER: Alexandru Panican, lektor och författare: "Väljer unga fel?"

Många som tar av studentmössan går ut på en arbetsmarknad som kräver andra kunskaper och färdigheter och detta är ett stort problem i Sverige liksom att det finns en bild av att teoretiska utbildningar är bättre än yrkesininriktade, sade han.

Han önskade att skolan ska samarbeta mer med näringslivet och ta reda på vilka utbildningar som efterfrågas.

Det är också det som Dalabarometern syftar till.

LÄS MER: Vilket ös under Yrkes-proven i Falun

Mer läsning

Annons