Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

140 000 miljarder borta med vinden i olika skatteparadis

Hur stora är de belopp som skatteparadis och olika slag ”piratbanking” som de allra rikaste och storbolagen i världen trixar undan från beskattning i världen? Svar: Minst 140 000 miljarder svenska kronor.

Annons

Den frågan har sysselsatt många och en av dem som har allra bäst grepp om detta är amerikanen James Henry i det globala nätverket Tax Justice Network http://taxjustice.net).
Han föreläste och bringade lite mera klarhet om detta i Sveriges riksdag i regi av skatteutskottets tre rödgröna partier den 31 januari. Storleken på de belopp och hur det i praktiken går till att gömma undan förmögenheter från beskattning i 85 olika skatteparadis i världen är enorma 140 000 miljarder (minst) i svenska kronor, enligt den före detta chefsekonomen James Henry på välrenommerade McKinsey och nu verksam i Tax Justice Network.

De superrika i världen och många globala storföretag – de globala bananföretagen som Dole, IT-företaget Apple, Starbucks, Coca Cola och många andra – har i ett halvt århundrade försökt att slippa betala skatt genom att placera sina tillgångar på hemlighet på konton i skatteparadis, som Cayman Island, kanalön Jersey och andra liknande. Tillgångar som olika länders skattemyndigheter har haft stora svårigheter att komma åt pengarna på grund av banksekretessen. En sekretess som dock är på väg att luckras upp genom att allt fler nu på senare tid börjat sluta direktavtal med olika länders skattemyndigheter, och därmed göra möjliga för beskattning.

Men lika uppenbart är också att åtskilliga regeringar på olika håll i världen valt att blunda för problemet, oftast i tron att de då hjälper sitt eget lands företag i den globala konkurrensen. Men nu verkar det alltså som om denna politiska tolerans mot skattesmitarna ändå är på väg att ta slut. Flera länder behöver akut större skatteinkomster och släpper då på banksekretessen. Frågan finns också på agendan när de rikaste 20 länderna i världen, G20-länderna, möts nästa gång. Möjligen leder det då också till ytterligare en insnävning av de superrika och storbolagens möjligheter att fortsätta och gömma undan stora tillgångar från beskattning i skatteparadisen.
Den av Tax Justice Network nu publicerade beräkningen av de minst 140 000 miljarder kr stora belopp som göms undan i skatteparadisen kan då bidra till att G20 och andra får motiv nog att här agera ännu lite kraftfullare än man hittills gjort.
De superrika utgör bara någon procent av jordens befolkning men äger det mesta av denna ofattbara summa. Samtidigt säger siffror som dessa en del om vilka enorma förmögenhetsklyftor som finns i världen, både inom rika länder som USA och andra västliga industriländer såväl som i stora och växande utvecklingsländer som Brasilien, Indien, Kina och mellan i- och u-världen.

Bankernas omoral och behjälpliga trixande med skatteundandraganden är i det här sammanhanget bottenlös. Först bäddar de med ansvarslösa lån för den stora finanskrisen 2008-2009 i USA respektive eurokrisen nu 2012-2013 och räddas sedan i stor utsträckning av skattebetalarna (läs bankerna sägs ju vara ”systemviktiga”), samtidigt som de i åratal medverkat till att flytta gigantiska belopp undan beskattning till olika skatteparadis. Det senare inte sällan just med rekryterade experter som tidigare arbetat i något lands egen skattemyndighet.
James Henry i Tax Justice Network ansåg på seminariet att kunde dessa 140 000 miljarder helt eller delvis beskattas, skulle ett antal länder som nu tyngs av skuldkrisen och hårda besparingskrav plötsligt i stället kunna stå på ett rejält plus och ha råd med till exempel helt nödvändiga klimatinvesteringar och andra viktiga framtidsinvesteringar.

I kaffepausen på seminariet togs dessa redovisade James Henry-fakta också upp som utgångspunkt för funderingar om varför svenska skattepengar ska pumpas in i privata vårdföretag som Carema och andra och vars vinster landar obeskattade i kanalöarnas skatteparadis, och därtill steg för steg bidrar till att underminera möjligheterna att betala en kvalitativt god sjukvård och äldreomsorg på lika villkor för alla medborgare. Skärpta regler vid offentlig upphandling av privata tjänster och krav på att inte anlita utförare som undandrar sig skatt i skatteparadis är då en av flera åtgärder som behövs i detta sammanhang. Något som även lyftes fram av några deltagare i den avslutande paneldiskussionen.

Många såg inte heller poängen med att Sveriges finansminister Anders Borg i detta läge vill delta i ett race to the bottom (med allt lägre bolagsskatter ) med att sänka den redan måttliga svenska bolagsskatten med ytterligare 16 miljarder kronor som skulle behövas bättre till annat.

Robert Björkenwall,
frilansjournalist, utredare med erfarenheter från riksdagen, regeringskansliet och några fackförbund med mera

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel