Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Alla barn kommer inte att få samma utbildning

Uttalande och öppet brev från Svenska Målareförbundet till Regeringen och Socialdemokraterna och Skolverket

Annons


Sätt punkt för den marknadsstyrda skolan! – Det är våra barns framtid det handlar om100 000 förväntansfulla elever har just börjat i grundskolan. Men alla kommer inte att få en utbildning av samma kvalitet. Den likvärdiga skolan, en gång kronjuvelen i svensk välfärd, har slagits i spillror och nu måste vi överge idén om en marknadsstyrd skola. Så sent som i mitten av 1990-talet hade Sverige en av världens mest likvärdiga skolor. Föräldrarna litade på att samhället ansträngde sig för att ge alla elever en bra utbildning och att alla skolor skulle vara bra skolor. Men den ambitionen har övergivits till förmån för marknadsanpassningen av skolan. Allt färre tar skolans portalparagraf på allvar, där det står att utbildningen ska vara likvärdig.

Enligt Skolverket har skillnaderna i resultat mellan skolor fördubblats sedan 90-talet och den grupp som inte klarar behörigheten till gymnasieskolan har ökat. Under 2000-talet har gruppen unga mellan 16 och 29 år, som varken arbetar eller studerar ökat. Det har alltid funnits ett mått av segregation inom skolan, inte minst i storstadsområdena där boendet är socialt uppdelat. Men den kraftigt försämrade likvärdigheten i den svenska skolan som skett sedan 1990-talet kan inte förklaras av bostadssegregationen. I stället har förändringen orsakats av en rad skolreformer som tillsammans fått systemet att vackla.
I en antologi som fackliga idéinstitutet Katalys ger ut i dagarna visas hur dessa reformer, var för sig och sammantaget, leder i samma riktning, bort från en likvärdig skola. Genom det fria skolvalet sorteras eleverna till olika skolor efter socioekonomisk bakgrund, framför allt efter föräldrarnas utbildningsnivå och intresse för skolan. De föräldrar som aktivt väljer en skola är i större grad välutbildade och mer intresserade av sina barns skolgång. I de fristående skolorna är det fler elever med föräldrar som har en eftergymnasial bakgrund jämfört med de kommunala skolorna. Den enskilt viktigaste faktorn för en elevs och en skolas resultat är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Elever med högskoleutbildade föräldrar får i genomsnitt högre poäng i årskurs 9 jämfört med elever vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning, vilket innebär att flertal inte får godkänt i alla ämnen. Även om föräldrarna har en gymnasieutbildning ökas snittet men fortfarande är det en bra bit under genomsnittet. Det är således den elevsortering som i dag sker efter socioekonomiska faktorer som avgör om en skola får bra eller dåliga resultat.

Lägger man till effekterna av skolpengssystemet, som ger de framgångsrika skolorna gott om resurser och som utarmar de skolor som förlorar elever, ökar skillnader ytterligare. Enligt marknadsförespråkarna är det också syftet med systemet, de bra skolorna ska gynnas och de dåliga ska slås ut. Det ska uppstå skillnader. Den nära nog fria etableringsrätten, där staten godkänner skolbolagens ansökningar, ­bidrar till att öka antalet skolor, utan koppling till behov och elevkullar. Det stora utbudet bidrar till den ökade skolsegregation som vi ser i dag. I Sverige har man dessutom lagt till en extra stark drivkraft att starta nya skolor genom att tillåta vinstdrivna aktiebolag som skolhuvudmän. Med gynnsamma ekonomiska bidrag och med ett förmånligt regelverk har det varit mycket lönsamt att driva aktiebolagsskolor. Dessa har tagit över större delen av friskolebranschen och de står för nästan all tillväxt. I dag går cirka 80 procent av friskoleeleverna ­ i skolor som drivs av vinstmotiv och de blir fler för varje år. Aktiebolagsskolorna har den i särklass lägsta lärartätheten av all huvudmän och det är detta i kombination med ett positivt segregerat urval som ger de höga vinsterna. I friskolebranschen är segregation lönsamt och systemet skapar ökade skillnader mellan skolorna. Skolaktiebolagen är en kraftfull motor för dagens skolsegregation.

Marknadsförespråkarna menade att den fria konkurrensen skulle driva fram bättre skolresultat i landet. I verkligheten har det blivit tvärtom. I takt med det ökade utbudet av skolor har Sverige halkat efter internationellt när det gäller skolresultat. En orsak är den försämrade likvärdigheten. Ju större skillnader det är mellan skolor desto sämre blir det samlade resultatet. Att varje förälder vill ha en så bra skola som möjligt för sitt barn är självklart. Men dagens system har flyttat fokus från att kräva en bra skola för alla till att välja rätt skola för de egna barnen. Hur det går för barnen som blir kvar i de skolor som många väljer bort, ofta i förortsområden, det kan inte de som väljer skola ta ansvar för. Men det ansvaret ska våra politiker i riksdagen ta. De har ansvaret även för skolan i den utsatta förorten och de ska se till att alla skolor är bra.

Slaget om den likvärdiga skolan är en politisk ödesfråga. Inte minst för fackföreningsrörelsen för det är våra medlemmars barn som kommer dömas till dåliga skolor, undermålig undervisning och inskränkta livschanser. Om inte en kursändring sker kommer följderna för hela samhället att bli stora. I stället för en skola som främjar jämlikhet har vi fått en skola som förstärker de sociala klyftorna. Det räcker inte med kosmetiska förändringar för att ändra färdriktning. Vi är övertygade om att hela idén med en marknadsstyrd skola måste överges och att frågan om likvärdighet ska ställas i förgrunden. Gör skolans likvärdighet till en av huvudfrågorna inför valet nästa år! Det är våra barns framtid det handlar om.

Svenska Målareförbundet



Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel