Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Åke Jansson minns utlänningarna i lägret under krigsåren

/
  • Åke Jansson bodde som fosterbarn på Långmoralägret under krigsåren.-- Internerna blev inlåsta på kvällarna och en vakt gick där, minns han.FOTO: BONS NISSE ANDERSSON

Annons

Åke Jansson, 74 år, levde i Långmoralägret som barn. Han var fosterson till Eric Ivarsson som förestod jordbruket. Åke minns utlänningarna i lägret under krigsåren.
- Bråk förekom, det var väl motsättningar mellan olika fraktioner och polisen var där, säger han.

Han minns också att interner inte sällan rymde.
- Jag var med en gång då min styvfar skulle bada. Då stack ett par stycken i sina blå kläder och han fick gå upp och ringa polisen.

Fick varning

Första gången någon rymde straffades denne med varning. Andra gången skickades rymlingen till Falu fängelse, skriver författarna till ”Svenska koncentrationsläger i Tredje rikets skugga”, Tobias Berglund och Niclas Sennerteg.
Eric Ivarsson kallades befallningsman och var nummer tre i lägerledningen. Åke blev fosterbarn som nyfödd då hans mamma i Smedjebacken inte kunde ta hand om honom. Han bodde i lägrets föreståndarbostad med Eric Ivarsson och hans hustru. De hade tre rum och kök.

Folk var oroliga

- Det var mycket oro för folk var också oroliga för hur det skulle sluta. Tyskland hade ockuperat hela Norden utom Sverige och så var det transit-tågen, säger Åke Jansson.
Långmoralägret öppnade 1940 för utlänningar, ofta flyktingar, med kommunistiska eller andra sympatier som stämplade dem som säkerhetsrisker.
- De blev inlåsta på kvällarna, sen skulle det vara tyst vid en visst klockslag och en vakt gick där.

Jordbruksarbete

Långmora var ett jordbruk och de intagna sysselsattes med arbete på gården.
- Det fanns sexton kor, tre hästar och en traktor. Långmora var självförsörjande och hushållningen utgick från jordbruket, säger Åke Jansson.
Själv behövde han inte hjälpa till. Han och de andra barnen på Långmora hade ingen kontakt med fångarna.
- Men jag var ju liten och nyfiken.
Före andra världskriget var Långmora en anstalt för försumliga familjefäder som inte kunde försörja sina familjer.
Åke bodde där från 1934 till 1944. Då skickade fosterföräldrarna honom till barnhemmet Gropen i Stora Tuna. Han placerades sedan på en gård i Skuggarvet i Falun. Senare blev han pappersarbetare, gifte sig och bosatte sig i Borlänge.



SYLVIA KJELLBERG
023-475 92
sylvia.kjellberg@daladem.se

Mer läsning

Annons