Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingvar och Sven kommer ihåg fånglägret vid Svarttjärn

Annons

Sven Smårs, 86 år och Ingvar Lustig 82, från Born utanför Ingels, minns ”fånglägret” vid Svart-tjärn mellan Ingels och Bingsjö.
- Jag minns hur en grå tjänstebil som for som en skottspole mellan Rättvik och lägret, berättar Sven Smårs.

Lägret låg i en några byggnader intill Svarttjärn, en tjärn så liten att den inte ens är utmärkt på kartan.
Numera är tjärnen bra en myr. Men husgrunderna finns kvar från lägret.

Visste ni vilka som togs till lägret?
- Jag har för mig att det var sådana som var tillfångatagna, kanske från Norge, men det låter jag vara osagt, säger Sven Smårs.
Ingvar Lustig tror att det fanns finnar i lägret.
- Jag tror jag hörde om det. Det jag minns tydligt är att chauffören kallades Svarttjärns-Karlsson. Jag tror han var vakt vid lägret också, säger Ingvar.
Enligt författarna av boken ”Svenska koncentrationsläger i Tredje rikets skugga” Niclas Sennerteg och Tobias Berglund så ville den svenska regeringen hålla lägret hemligt.
Inledningen av boken börjar med lägret i Svarttjärn utanför Ingels.
Författarna talar om ett rostigt kokkärl och ett fallfärdigt ruckel som påminner om en tid där människor hölls inspärrade.
Något som ger författarna kalla kårar över ryggen.

Husgrund

Något längre in i skogen finns en husgrund från lägret.
- Och här är en vattenledning som de dragit hit, konstaterar Ingvar Lustig.
Lämningarna i blåbärsriset vid Svarttjärn tillhörde alltså ett av Socialstyrelsens fjorton krigstida fångläger för civila utlänningar.
De första av dessa slutna utlänningsläger upprättades i mars 1940 efter beslut av den svenska samlingsregeringen.
Men lägret i Svarttjärn ska ha upprättats först hösten 1942 och varit i drift till september 1945, enligt författarna.
Innan lägret vid Svart-tjärn ska ett annat läger för tyska desertörer redan existerat i Silverbergsbodarna i trakten av Rättvik.
Skötte sig inte fångarna i Svarttjärn, fanns ett hårdare läger, det i Smedsbo utanför Avesta, skriver författarna.

Desertörer

Lägret i Svarttjärn ska ha bestått av tyska desertörer från ett flertal olika länder och territorier. Majoriteten tycks ha utgjorts av så kallade rikstyskar (det vill säga, tyskar som bott inom Tysklands gränser vid ingången av 1938).
Efter kriget användes lägret till annat.
- Rattfyllerister fick sitta där, minns Sven Smårs och Ingvar Lustig.

BENGT PETTERSSON
023-475 57
bengt.pettersson@daladem.se

Mer läsning

Annons