Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jobbade upp till 17 timmar per dygn

/
  • Ali började som praktikant, men vägrade sedan jobba svart. Enligt arbetsgivaren fanns inga vita jobb att få i Sverige. Nu går timmarna utan att Ali, Sara och dottern Roxana har något att göra i flyktinglägenheten i Horndal.Foto: Berit Djuse
  • Köket i flyktinglägenheten är minst sagt spartanskt.Foto: Berit Djuse

Annons


Ali kom till Sverige med sin fru Sara fr snart fyra mnader sedan.
I december fick han erbjudande att jobba p ett matstlle i Avesta.
- Jag jobbade frn elva p frmiddagen och kom oftast inte hem fre fyra p morgonen, berttar Ali.

I december fick Ali ntligen mjlighet att brja jobba. Ett brev i postldan frn migrationsenheten i Hedemora gav honom mjlighet att f arbetspraktik.
- Jag visste inte vad ordet praktik innebar. Men mannen i hamburgerkiosken lovade att jag skulle f betalt.
Men Alis arbetsgivare sade till honom att INGEN i Sverige fick jobb vitt.
- Efter en vecka skulle jag f vit ln, men sedan sade han att om han skulle ge mig vit ln skulle han aldrig kunna betala mer n 8000 i mnaden och att jag sjlv skulle f betala arbetsgivaravgifter. Dessutom skulle migrationsverket ta ifrn mig lgenheten och allt annat, s drfr var et bttre med svart ln, berttar Ali.
Arbetsdagarna blev ofantligt lnga.
Pengarna uteblev hela tiden.
- Mannen sade att pengarna tog slut nr han kpte en Mercedes, berttar Ali.
Till slut vgrade Ali att arbeta mera.
- Ali kom hem vid fyratiden p morgnarna och orkade knappt g till sngen, berttar Sara.
Helen Nessai (se artikel intill) fick hra talas om Alis och Saras situation.
Helen frklarade hur skattesystemet fungerar och fick Ali att st p sig mot sin arbetsgivare och krva vit ln om han skulle arbeta s mycket.
- Om inte Helen berttat om hur systemet fungerar hr hade Ali skert jobbat svart fr en slavln idag, sger Sara.
Sara har ocks blivit erbjuden svart arbete. Av en slkting till mannen som Ali jobbade hos.
Men hon har tackat nej.

Frfljda

Ali och Sara flydde Iran p grund av frfljelse.
Saras ldsta dotter, Roxana, kom till Horndal fr tv mnader sedan.
Under juldagarna frskte Roxana ta sitt liv efter att ha drabbats av en djup depression.
Roxana har inte lmnat lgenheten mer n en gng under tiden i Sverige. D DD kommer p besk visar hon sig inte alls.
Till rga p allt ringer advokaten och berttar att Ali och Sara ftt avslag p sin asylanskan.
Advokaten och Ali och Sara mste skaffa fram mer bevis att de verkligen r frfljda i hemlandet.

Vad r nsta steg nu?
- Vi ska verklaga beslutet. Sedan vill jag starta eget snarast, jag ska brja med att slja korv. Det fr bli en start, sger Ali.
I framtiden hoppas han kunna arbeta som guldsmed igen, ngot han gjorde i Iran.
- Fast frst ska vi frska lra oss svenska, berttar Ali.
Fr Roxanas skull har de bett migrationsenheten hjlpa till s hon att fr mjlighet att trffa andra ungdomar och tillgng till internet fr att hlla kontakten med omvrlden.
- Men migrationsenheten har sagt att de inget kan gra, berttar de.

Sprksvrigheter

I samma trappuppgng bor folk frn Palestina, Irak, Vitryssland och Syrien. De r de enda iranierna i byn. Ingen kan de prata med annat n med kroppssprket.
- Vi har provat att g p sprkundervisning, men lrarinnan pratar inte persiska och vi kan ingen engelska s det r svrt att lra sig sprket, berttar Sara.
BENGT PETTERSSON
023-47557
bengt.pettersson@daladem.se

Foto: Ali, Sara och Roxana r fingerade namn. De heter egentligen ngot annat men tidningen vill skydda deras identitet.

Mer läsning

Annons