Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Marginell satsning på arbetsmiljön i nya avtalet tycker busschauffören Håkan Jansson

Annons

Busstrejken är över. Bra att det blev fokus på arbetsmiljön men förbättringarna blev marginella, tycker Håkan Jansson och andra bussförare i Ludvika. Nya avtalet medger högst 13 timmars pass. En halv timme kortare än i dag.
- Det är inte rimligt att ha längre pass än elva timmar. Efter 12 timmar ser du inte längre om vattnet glittrar i Väsman.

- Du har ju länskort, säger Håkan Jansson när jag ringer och frågar om det är okey att jag följer med.
I dag går första turen från Sunnansjö 6.50. I vanliga fall börjar de vid stationen i Ludvika. Då har han 12 minuter på sig att plocka in väskan med växelkassan, blåsa i alkomätaren och åka iväg med buss och passagerare i rätt tid.
- Helst ska man komma 5-10 minuter innan skiftet börjar för att hinna. Men det känns fel med tanke på våra pressade scheman.

Nytt avtal klart

Dagen innan, på tisdagskvällen, blåstes busstrejken av och nu är nya avtalet klart.
- Äntligen pratade de om arbetsmiljö och inte bara om kronor och ören. Men för oss här i Ludvika blev det ingen förbättring. Vi har inga 13,5 timmars pass som de haft i Borlänge och på andra håll.
Det blir inga applåder för halvtimmen som försvann från någon av Håkan Janssons kollegor heller. En av förarna ligger utsträckt på en soffa i fikarummet. Han har en timmes ovälkommen och så gott som obetald ledighet. Han kan ha delade turer med fem timmars ledighet mitt på dagen varav tio minuter per timme är betalda.
- Jag har fem mil till och jobbet och kan inte sitta och köra fram och tillbaka mitt på dagen. Men jag har blivit lovad turer närmare hemmet så då blir det bättre.

Hinner inte mycket

En annan kollega ingår i gruppen som själv valt delade turer med ledigt 4-6 timmar mitt på dagen.
- Jag bor här i Ludvika men jag hinner i alla fall inte göra särskilt mycket på ledigheten. Jag tänker hela tiden på att jag ska tillbaka till jobbet. Men jag gör det för att slippa jobba kvällar och helger.
- Jag skiter i pengarna. Jag vill ha bättre arbetstider, säger en av de nyare i yrket om lönepåslaget i nya avtalet.
Han tjänar 19500 kronor i månaden i dag. Helt okey för ett jobb med så kort utbildning, tycker han. Håkan Jansson har kört i fem år och tjänar runt en tusenlapp mer.
- Jag säger inget om lönen. Den som kört buss i 1-2 år kan vara lika bra som en som kört i många år.

Obetalda pass

Alla chaufförer har ett antal längre eller kortare obetalda pass insprängda i sina arbetsdagar. Håkan Janssons grupp jobbar helg och har ett antal långpass men färre delade turer.
- Titta, det är bara att suga in och tanka, säger han och pekar mot Väsman som ligger och glittrar i solen bakom björkarna på ena sidan av vägen mot Saxdalen.
Han jobbade på posten i 32 år innan det blev neddragningar och han bytte bransch. Efter en period i lastbil bytte han till buss.
- Jag har fått några hjärtsmällar och måste tänka mig för. Och här i bussen kliver ju godset på av sig självt så att säga.
Det är visserligen en hel del gods som skickas med buss också och som ska lossas och lastas men då försöker han använda rullvagn och handtruck.
Han har fyllt 60 och vet inte om han orkar till 65.
- Jag har inte räknat på hur mycket jag förlorar på att gå tidigare.

Revyräv

Han stod på revyscenen i Grangärde i elva år och har många fina recensioner klippboken. Och han har spelat dansmusik i 40 år. Det märks att han gillar att stå på scen och få publikkontakt. Bakom ratten blir det visserligen inga applåder eller stående ovationer men många glada skratt och leenden från passagerarna.
- Vad säger du, ska du till Grangärde. Då borde du få åka gratis för där bor ju jag.
Det spelar ingen roll om det är en person på 24 eller 90, ett och annat leende gör det värt allt slit i jobbet, säger han.
Nu kommer dagisfröken, hon ska till Skogsstjärnan, berättar han om en kvinna som går av i Hästberg.
- Var du ledig i går, undrar han men får veta att hon hade sovmorgon.

Vid Idkerberget

Tillbaka i Ludvika. Om några minuter går nästa tur mot Borlänge via Idkerberget. Det är den första Iderkerbergsturen av totalt fem i dag om man räknar enkel resa.
I Borlänge lastar han och lossar gods innan han vänder åter mot Idkerberget.
Chaufförererna i hans grupp har scheman på elva veckor på vintern och fem veckor sommartid. Vissa veckor blir det mer tid, andra mindre, men snittet ligger på 40 timmar i veckan.
- Självklart måste våra arbetstider anpassas efter när det är flest passagerare. Men i dag kan vi inte påverka ett enda dugg. Om man åtminstone finge fylla i en enkät hur man helst vill jobba. Det måste gå att få lite mer personalanpassade scheman.
Ingen av chaufförerna jag träffar klagar på lönen däremot på arbetstiderna.
- Som busschaufför ska du helst inte ha någon sambo eller särbo, särskilt inte en med normala arbetstider. För då träffas ni inte särskilt ofta, säger en som kört i många år.

Fika och banan

I dag har Håkan Jansson ingen rast som är tillräckligt lång för lunch förrän klockan 15.00. Det blir fika och banan på förmiddagen i stället.
16.15 är det dags för dagens sista tur, nu på riksväg 50 till Borlänge och Idkerberget tillbaka. Jag som åkt med sedan i morse har svårt att hålla ögonen öppna, utsikten är inte lika hänförande och ischiasnerven i ryggen klagar högljutt. Håkan Jansson håller ångan uppe och skojar med passagerarna. Men han orkar inte njuta av sommarlandskapet som rullar förbi utanför rutan.
- Man är rätt mör. Efter ett 12-timmarspass ser du inte om Väsman glittrar eller inte.

KRISTINA VAHLBERG
023-475 61
kristina.vahlberg@daladem.se

Mer läsning

Annons