Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt fokus hamnade på arenan

Annons

6 april 2004.
Leksand förlorade hemmamatchen mot Mora i kvalserien. En förlust som innebar att Leksands IF åkte ur elitserien.
Trots detta tog Leksandsledningen ett stort beslut. Den gamla isladan skulle rivas och en ny arena skulle byggas.

En plan som byggde på att laget spelade i elitserien.
Första halvan av 2000-talet gick Leksands IF igenom ett ekonomiskt stålbad. Under 1990-talet tänjde dåvarande klubbledningen på gällande skatteregler vilket kostade klubben mångmiljonbelopp. Skatteverkets krav på föreningen och enskilda aktörer uppgick till cirka 20 miljoner kronor.

Leksandslegendaren Jonas Bergqvist blev vd för föreningen 1999 och fokus låg på att rädda LIF från undergång. Leksand hade svårt att betala sina räkningar och fordringsägare tog hjälp av kronofogden för att få betalt.
– Vi var dagar från konkurs, berättade Jonas Bergqvist i en DD-intervju 30 december 2008.
Under galgen tog klubbledningen fram en handlingsplan som den presenterade för fordringsägarna.
– Jag och Nils-Erik Johansson (klubbens dåvarande ordförande) åkte runt till fordringsägarna. Till kronofogden, skattemyndigheten, leverantörer, sade Berg-qvist i samma intervju.

Fordringsägaren köpte idéerna och konkursen undveks.
2001 bedömdes föreningen vara räddad men hade fortfarande kämpigt med ekonomin, något som märktes på de sportsliga resultaten. Samtidigt kom också nya krav från ishockeyförbundet där det ställdes krav på föreningarna att ha ordning på sin ekonomi.
Säsongen 2002-03 blev Leksand åtta i elitserien och spelade SM-kvartsfinal mot Färjestad. Tillsammans med säsongen 1999-2000 var kvartsfinalsäsongen undantagen under 2000-talet. Övriga säsonger i elitserien innebar degradering.

Medan Leksand kämpade för sin överlevnad under början av 2000-talet, kunde andra klubbar fundera i helt andra banor. HV71 och Färjestad blev något av stilbildare med att äga sina egna arenor och därmed öppnades helt nya intäktsmöjligheter genom logeuthyrningar, andra arrangemang och så vidare.
En utveckling som även Lek-sand hakade på och 27 april 2004 meddelades beslutet att bygga det som blev Ejendals Arena (numera Tegera Arena).
Bedömare med insyn i verksamheten säger att beslutet var det enda rätta med tanke på hur andra klubbar expanderade sin verksamhet. Till exempel hade Leksand 1998, trots toppkänning i elitserien, ett publiksnitt på endast 3 800 personer. En ny arena skulle skapa helt nya intäktsmöjligheter för klubben.

Men självklart var bygget ändå ett vågspel. Beslutet togs trots att Leksand för tredje gången under 2000-talet precis åkt ur elitserien. Ändå lånade Leksand 85 miljoner kronor och arenabygget var en investering på totalt 145 miljoner kronor. I informationen som gick ut slogs det fast att laget skulle tillbaka till elitserien så snart som möjligt.
Så blev det också. Ett Leksand förstärkt med lockoutade NHL-spelarna Michael Ryder, Francis Boullion och inte minst målvakten Johan Hedberg vann norra allsvenskan överlägset. Laget vann också superallsvenskan och blev etta i kvalserien. Brynäs behöll sin elitserieplats genom att knipa andraplatsen.
10 april 2005 säkrades elitserieplatsen när Nyköping slogs tillbaka med 6–2 i en kokande och fullsatt Leksands Isstadion. Det var för övrigt den sista matchen som spelades i den gamla hallen.

Under sommaren 2005 flöt arbetet på med arenan och många såg fram mot den stora invigningen 4 oktober 2005. Men någonstans gick det fel. Kanske var klubbledningens fokus alltför inriktat på arenan, för laget glömdes bort. Leksands IF 2005-06 var ett ihåligt bygge och laget fick en katastrofal inledning på säsongen. På grund av arenabygget började Leksand serien med tre bortamatcher vilket resulterade i tre förluster.
Den länge emotsedda premiären i nya arenan slutade också i moll, Linköping vann med 4–3.
Första poängen för säsongen kom i sjätte omgången genom 2–2 mot Färjestad hemma. Men det dröjde ända till tolfte omgången innan första segern noterades, 3–2 hemma mot Modo.
Den chockstarten på serien hämtade sig inte laget ifrån. Lek-sand slutade sist med ynka 41 poäng på 50 matcher och laget låg sist i serien under 47 av 50 omgångar.

Den därpå följande kvalserien började bra med en seger mot Skellefteå, men sedan följde tre storförluster mot Rögle, Södertälje och Malmö. Chansen att hänga kvar var i praktiken borta redan innan serien vände och när Rögle kom till Leksand och vann med 4–3 i sjunde omgången var även den teoretiska chansen borta. Degraderingen var ett faktum och sedan dess har Leksand varit ett allsvenskt lag.
Under våren 2006 skedde också en del förändringar i Leksands ledning. Vd:n Jonas Bergqvist slutade och ersattes av Håkan Åman. Mikael Lundström tillträdde som sportchef.
I och med degraderingen stod Leksands IF inför ett stort bekymmer. Hela arenaprojektet och de skulder som det medförde byggde på att laget spelade i elitserien.

Lars Ingvar Eriksson