Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Älvdalskan - från fult till fint

Förr i tiden fick eleverna inte prata älvdalska i skolan. I dag belönas de som gör det. Statusen för Älvdalens eget språk har de senaste åren höjts rejält - mycket tack vare några eldsjälar som brinner för språket.

Annons

Kan man inte älvdalska så är det nästan omöjligt att förstå. Det är som ett eget språk, ett språk som de senaste åren har fått ett uppsving och lockat språkfantasters intresse.

– Språkforskare nästan gråter när de hör älvdalska. Det finns ett otroligt stort intresse, säger Björn Rehnström.

Han är inflyttad älvdaling, som även han fastnade för älvdalskan. Nu brinner han för språket, bland annat har han gett ut ett antal barnböcker på älvdalska och strävar efter att ge språket större uppmärksamhet.

– Hade flyttat till Kina hade jag nog velat lära mig kinesiska, säger han om varför han ville lära sig älvdalska. Och till slut förstod jag att älvdalskan är ett enormt fint språk, det uttrycker så många nyanser i vardagslivet. Man måste kunna det för att förstå vad som händer.

Tillsammans med Lennart Mattson anordnar han en prova på-kväll i älvdalska på vandrarhemmet Tre Björnar under Älvdalens kärleksfest. Men intresset för språket har inte alltid varit lika stort.

– Älvdalskan har utsatts för ett enormt tryck sedan 1700-talet, berättar Björn Rehnström. Det skulle utrotas och bort, det var inte fint. Det var en präst som på 1700-talet skrev till biskopen att älvdalingarna borde undervisas så att de kan prata riktig svenska. Sedan dess har allt från lärare till myndigheter försökt få bort älvdalskan.

När Lennart Mattsson växte upp i Älvdalen var det fult att prata älvdalska, och i skolan uppmuntrades barnen att bara prata svenska. I dag ser det annorlunda ut, mycket tack vare ett stipendium från Älvdalens besparingsskog. Om eleverna kan prata älvdalska i nian får de 6000 kronor.

– Bland de yngre är det fler som vill och försöker lära sig i dag än vad det var förut. Och fler föräldrar pratar älvdalska med sina barn. Det är jätteroligt.

Nyligen deltog Björn Rehnström och Lennart Mattsson i en konferens om älvdalska i Köpenhamn, som fick stor uppmärksamhet i världspressen. På Facebook har gruppen "Älvdalska som minoritets-/landsdelsspråk" fått nästan 3000 medlemmar. Allt tyder på att vinden har vänt för älvdalskan. Nu hoppas man på att all uppmärksamhet som Älvdalen får i samband med bröllopet mellan Sofia Hellqvist och prins Carl Philip ska öka intresset för språket ännu mer.

– Jag tycker att älvdalskan är ett mycket intelligentare språk än svenskan, säger Lennart Mattsson.

– Det finns mycket i älvdalskan som kan förklara saker i svenska språket. Det finns drag i älvdalskan som lever kvar som försvann i isländskan på 1200-talet, säger Björn Rehnström.

Men det är inte helt lätt att lära sig älvdalska.

– Kinesiska är väl lättare, konstaterar Björn Rehnström. Men finns intresset och viljan så går det.