Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Angelica Andersson: "Det är dags att vi ordnar våra prioriteringar"

Hur ska man skriva en krönika när man inte ha några uppslag alls? Hjärnan har stängt av helt känns det som och det blir inte bättre av att jag nyss satte på mitt autosvar för sommarens sena semesterveckor. Allt i mig säger ”sätt dig ner på balkongen, stäng av allt och koncentrera dig endast på tomaterna som växer, om något”. Hjärnan och kroppen skriker: VAR LEDIG! VILA! Det är ju ändå rätt optimala förutsättningar för att skriva kan man tycka. Inget annat som pockar på uppmärksamhet, inget jag borde göra eller måste ta tag i. Allt hemma är städat, checklistorna så gott som avklarade och några veckor som bara ligger vidsträckta framför mig, utan måsten och planer. Eller ja, bortom dataskärmen som jag sitter och skriver denna krönika på just nu då. Detta får helt enkelt bli en krönika om semester.

Hjärnan och kroppen skriker: VAR LEDIG! VILA!

Jag har typ inget planerat. Egentligen så drömmer jag om ljumna kvällar vid Gardasjön i Italien eller turkost vatten i Grekland, grönsaksmarknader i Frankrike, ja vad som helst som har en medelhavskust känns det som. Men det blir inget av med det i år av förklarliga skäl och jag väljer jag att hålla mig närmre hemma denna sommar. Det brukar jag göra stora delar av min semester ändå och så även i år alltså. Och vi verkar vara många som väljer det.

Jag har aldrig sett så många bilder från Öland, Gotland, Skåne och Västkusten i mitt flöde som nu. ”Hemester”, ”svemester” och ”staycation” trendar på instagram och efter att ha läst på lite så verkar det som att turismen inom Sverige kan öka, corona till trots. Jag läste en artikel i Västerbottenkuriren som beskrev det som att normalt sett så spenderar svenskar mer tid utomlands än vad turister gör här, så det brukar vara ett ”utflöde av konsumtion” under sommaren. I år finns det alltså en chans att det ändras.

Och även om vi inte har några spikade planer än så är tanken ändå att också vi ska roadtrippa lite runt i landet under kommande lediga veckor. Jag har som sagt sedan tidigare för vana att resa mycket runt i Sverige. Jag har massa vänner utspridda i vårt avlånga land och brukar försöka hälsa på flera av dem varje sommar. Jag har dessutom jobbat mycket på olika ställen och hittat pärlor som jag älskar och alltid vill återvända till. Gällivare, Kiruna och Härjedalen är sådana ställen dit jobbet tagit mig men som jag på senare tid valt att besöka för att naturen där fångat mig. Jag brukar alltid spendera lite tid i fjällen på sommaren. Jag älskar att tälta och vandra, dricka från bäckar och laga mat över elden.

Jag älskar att tälta och vandra, dricka från bäckar och laga mat över elden.

Men i år har jag förstått att det är fullt i den svenska fjällvärlden?! Naturbevakare från Länsstyrelsen i Västerbotten larmar om att det är rusning till vildmarken och att det känns mer som att vara i storstan. Tydligen så vill folk gärna stanna och ta selfies med renar och parkerar hej vilt längs vägarna. Samer vittnar om att det har lett till att renar blir stressade och tappar bort sin flock eller försöker hitta andra vägar, med dödlig utgång för en del av dem. Personal på fjällstationer säger att de har ovanligt hög belastning och att många av anläggningarna är ”knökfulla”. Myndigheter, personal och boende i fjällen vädjar att folk ska stanna hemma, eller åtminstone resa med lite vett och reson i bagaget.

Myndigheter, personal och boende i fjällen vädjar att folk ska stanna hemma, eller åtminstone resa med lite vett och reson i bagaget.

Även i Dalarna måste turismen ha ökat i år? Det känns så i alla fall tycker jag, både på de mer lättillgängliga ställen men också ute i naturen. Nyligen var jag på ett utflyktsmål här i Dalarna som brukar vara rätt så tomt på besökare men denna gång gick det knappt att hitta en parkering. Och eftersom det var i ett naturreservat finns inte så många bekvämligheter. Jag blev illa berörd över hur många toalettpapper och våtservetter som låg utspridda i skogen och hur omdömeslösa vissa människor tycks.

Det verkar som att en bieffekt av Corona är att vi får en chans att se hur vi verkligen beter oss och vad som är viktigt för oss. Normalt sett kanske vi är mer utspridda under sommaren när många då reser utomlands på semester. Kvar under somrarna blir vi som uppskattar Sverige eller vi som inte har råd att dra iväg och pumpa skumpa eller hyra lyxyacht. Nu samlas vi alla istället på samma platser och det blir mer synligt hur vi egentligen beter oss under sommaren. Jag ser det och jag skäms? Frosseri och oförsiktighet i överflöd runt om i landet men få krönikor som problematiserar eller ifrågasätter det. Särskilt om man jämför med de högljudda rösterna som kritiserade Black Lives Matter demonstrationerna för några månader sen. Det är dags att vi ordnar våra prioriteringar tycker jag. Ta detta tillfälle i akt att syna oss själva i sömmarna och helt enkelt börja bete oss schysst mot varandra och vår värld. Mänskliga rättigheter, respekt för natur och att sluta slösa med resurser. Hur jävla svårt ska det vara?

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips