Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att älska hundar och äta grisar - inget annat än dubbelmoral

/

Annons

Det finns många som delar sina liv och hem med hundar, katter och andra ickemänskliga djur. Dessa djur betraktas ofta som kära och fullvärdiga familjemedlemmar. Samtidigt slaktas det i Sverige nästan 90 miljoner landdjur årligen, andra utnyttjas inom mjölk-, ägg- eller pälsindustrin.

Men var ligger egentligen skillnaden mellan en hund och en gris? Varför värderar vi den ena så mycket högre än den andra? Att hålla en hund på minimalt utrymme utan möjlighet att vända sig om, tvångsinseminera den och sedan döda den när den är frisk och endast några år gammal, skulle utan tvekan anses vara djurplågeri.

Om man sedan hade valt att använda köttet från hundens kropp och ta det med sig på grillfesten skulle reaktionerna inte låta vänta på sig. Hur kommer det sig att vi blir förskräckta och arga över tanken att konsumera hund- eller kattkött, men inte resonerar på samma sätt kring kött från andra djur?

Vi lever i ett samhälle där utnyttjande av ickemänskliga djur har blivit normen, och denna normalisering orsakar att djur inom djurindustrier betraktas snarare som maskiner och produkter, än som levande och kännande individer som de faktiskt är.

Grisar, kor och höns är intelligenta, nyfikna och sociala varelser, som kan kommunicera och bygga relationer med varandra. Ändå väljer vi att stänga  in dem i djurfabriker, där de spenderar sina korta liv genom att tjäna oss människor. Det är vanligt att tro att svensk djurhållning innebär ett bra liv för djuren. Men även om djurskyddslagar följs (vilket är långt ifrån en självklarhet) är livet i djurfabriken långt ifrån bra. Många av djuren får aldrig se solljus, djurfabriken erbjuder knappt någon stimulans och möjligheten att få utlopp för sina naturliga beteenden är ytterst begränsad. I syftet att öka lönsamheten separeras de från sina barn efter en kort tid, tvingas att dela utrymme med mängder av andra individer och inte minst slaktas långt tidigare än vad djuren annars hade levt. Allt detta medför lidande och stress, vilket kan resultera i utvecklandet av stereotypa beteenden, skador och dödlighet, något som svenska Djurrättsalliansen dokumenterat vid ett flertal tillfällen.

Vi tar oss rätten att utnyttja djurs kroppar och avsluta deras - på grund av oss - korta liv. Av vana och tradition behandlar vi djuren som om deras liv vore mindre värdefulla än våra smaklökar. Många svenskar uttrycker tydligt att de tar avstånd från djurplågeri och säger sig värna om djurens bästa. Men går det verkligen att vara en djurvän och samtidigt konsumera animalier? Genom att äta kött och ägg, dricka komjölk och använda päls och läder upprätthåller vi det systematiska djurförtrycket. Vi kan, på enkelt sätt, bryta utnyttjandet och bristen på respekt för djurliv genom att göra aktiva val. Välj en växtbaserad kost och en vegansk livsstil för att inte stödja det förtryck vi utsätter djur för varje dag. Ickemänskliga djur har, precis som människor, förmåga att uppleva rädsla och smärta, så varför orsaka lidande när vi inte behöver. Vi avslutar därmed med en enkel fråga: Vad väljer du att äta till middag ikväll – någon eller något?

Klara Spidlova & Simon Stenberg

För fler insändare klicka här

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons