Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Barnen kan utvisas helt ensamma

Två barn familjehemsplacerade barn i Sundborn riskerar att utvisas inom kort. Meningen är att de ska avvisas ensamma till Azerbajdzan utan sina föräldrar. Ett av barnen är född i Sverige, det andra barnet kom hit som ettåring. Ingen av dem talar azeriska.

Annons

De två redan omskrivna familjehemssyskonen Billur, nio år, och Raul, sju år, har varit familjehemsplacerade på heltid sedan flera år tillbaka. De lever sina liv på svenska i en miljö som är den de känner till. Ändå gäller fortfarande beslutet att de inte har rätt att stanna i Sverige.

Skälet till beslutet att barnen ska utvisas ensamma är att deras föräldrar anses må för psykiskt dåligt för att ta hand om dem. Konsekvensen blir att de, vid den tänkta ankomsten till Azerbajdzan, sätts på barnhem. Vilket inte alls är att rekommendera enligt Margaret Hammare från Flyktinggruppen i Falun.
– Barnhemmen i Azerbajdzan är kommersiell verksamhet. Barnen får en bristfällig skolgång och tvingas gå ifrån skolan för att jobba vid behov. De som växt upp på barnhemmen är överrepresenterade i brottslighet.

Margaret Hammare är djupt engagerad i fallet och menar att Migrationsverket tänker helt fel och dessutom inkonsekvent i beslutet om utvisning av de två barnen.
Därför har hon skickat ett öppet brev till Migrationsverkets operativa chef Mikael Ribbenvik.
I brevet gör hon en jämförelse med en annan familj i Dalarna, som fick uppehållstillstånd. Det finns klara paralleller mellan familjerna. Båda familjerna saknar asylskäl enligt Migrationsverkets normer och båda familjerna har vistats en tid i Sverige illegalt.

I fallet med den andra familjen gjorde Migrationsdomstolen bedömningen att ”ett återvändande till [hemlandet] skulle skada de de sökandes psykosociala utveckling och inte vara förenlig med principen om barnens bästa”.
I fallet med Billur och Raoul löd bedömningen i stället så här:
”Barnens anpassning till Sverige kan emellertid inte ensamt utgöra skäl för uppehållstillstånd.”

I sitt svar till Margaret Hammare är Mikael Ribbenvik tydlig med att han inte kommenterar det enskilda fallet, utan yttrar sig i generella termer. Han påpekar att det finns ett antal fall där olika migrationsdomstolar dömer olika, men att det just därför är ”viktigt att ha domstolar som överinstanser för att kunna ena rättstillämpningen.”
Den kommentaren ifrågasätter Margaret Hammare, eftersom de två familjer som hon jämför båda fick sina domar i Gävle.
Mer övergripande hänvisar Mikael Ribbenvik till en dom i Migrationsdomstolen från 2009. Före den domen gav migrationsdomstolen nästan regelmässigt uppehållstillstånd till familjer som befann sig i situationer som Billurs och Raouls familj. Efter domen kan man ha vistats väldigt lång tid i Sverige utan att få uppehållstillstånd.
”Vill man ändra detta måste det till en lagstiftningsförändring eftersom Migrationsöverdomstolen är praxisbildande. Ska lagen ändras krävs en politisk vilja”, skriver Mikael Ribbenvik.

Sedan uttrycker han någonting som möjligen kan utgöra ett hopp för Billur och Raul:
”Ingen resa genomförs utan att hemlandets myndigheter kunnat presentera ett godtagbart mottagande. Når mottagandet inte upp till de kriterier vi fastställt får barnen stanna i Sverige.”

Nu har den advokat som representerar Billur och Raul anstånd fram till 15 augusti för att lägga fram nytt material till migrationsdomstolen. I det materialet kommer jämförelsen med den andra familjen ingå.

John Leander
john.leander@daladem.se