Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Befolkningen i Gagnef blir färre och äldre

Ett stort antal ökande äldre, födelseunderskott och en försörjningsbörda som blir högre än någonsin tidigare.
Det är en i delar dyster befolkningsprognos som statistikbolaget Statisticon levererar.

– Jag känner mig stärkt i uppfattningen att vi är på rätt väg i Gagnefs kommun. Över oss hänger hela tiden ett hot om en minskad befolkning och minskade skatteintäkter. Det innebär en stor utmaning att jobba för att den inte ska infrias, reflekterar kommunalråd Sofia Jarl (C) om prognosen.

Befolkningsprognoser ska tas med en nypa salt. De bygger på teoretiska modeller som grundar sig på hur utvecklingen hittills har sett ut. Inom de statistiska marginaler finns dock orsaker till oro.

Försörjningsbördan anger hur många extra personer som en person behöver försörja utöver sig själv. Här har Gagnefs kommun historiskt legat över riksgenomsnittet.
Den största gruppen som har försörjts har varit barn och ungdomar 0-19 år. Sedan år 2000 har gapet mellan den gruppen och gruppen äldre, 65 år och äldre, minskat.
Någon gång 2014 väntas gruppen äldre gå om barn och ungdomar i försörjningsbördan.

Inflyttningen till Gagnefs kommun väntas att ha ett litet netto år 2022.
Men födelseunderskottet gör att befolkningen minskar. År 2022 tros 93 barn födas och 112 personer dör.
Den totala befolkningen är då 9 898 invånare mot dagens 9 987.
Gruppen 65-79 ökar kraftigt med 210 personer till år 2022. 80 till 100-åringarna ökar med cirka 90 personer under samma tidsperiod.

Befolkningsprognosen tar inte upp händelser som kan påverka befolkningsmängden. Till exempel Ikea-etableringen i Borlänge som är en av anledningarna till att kommunen bygger nya bostäder och styckar av tomter.
– Vi kan inte bortse från den här prognosen även om den är byggd på högst teoretiska antaganden och kanske inte så mycket utifrån hur verkligheten ser ut, till exempel etableringen av Ikea, säger Sofia Jarl.

Den troligtvis minskande befolkningen ställer krav på att kommunen blir attraktiv för inflyttning berättar Sofia Jarl.
– Kommunen måste vi bli ännu bättre på att göra rätt saker på rätt sätt. Det är till exempel det som hela äldrestrukturfrågan handlar om, att vi har en verksamhet som inte har ändamålsenliga lokaler och det är dyrt. Med en ny struktur vinner vi effektivitet och kvalitet genom att skapa lokaler som är anpassade utifrån verksamhetens behov, säger Sofia Jarl.

Seth Jansson
seth.jansson@daladem.se