Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

”Blir en falsk trygghet”

Annons

Hastighetsöverträdelser är en polisfråga, fartvisningsskyltar är en fråga för kommunen och ett övergångsställe är inte en trafiksäkerhetsåtgärd, utan enbart en framkomlighetsåtgärd för de gående.
Det svarar Trafikverket sedan Gagnefs kommun efterlyst åtgärder för ökad trafiksäkerhet för barnen vid Bäsna skola.

Kommunen har i en skrivelse till Trafikverket listat en rad trafikfaror, bland annat trafikmiljön för barn i Bäsna.
Även föräldrar i Bäsna har skrivit till verket och framfört önskemål om åtgärder för att göra Bäsnabarnens vardag mer trafiksäker.

Nu har verket
svarat och det blir inga omedelbara åtgärder på länsväg 583 genom Bäsna. Så här säger verket, något förkortat och förenklat:
• Att förare kör för fort är en polisfråga.
• Verket är restriktivt med att sätta upp ljusvarningar på övergångsställen då tekniken inte är helt tillförlitlig.
• Att sätta upp skyltar eller tavlor som visar hur fort man kör är en kommunal fråga.
• Siktröjning vid övergångsstället vid skolan ser inte ut att behövas.
• Staketet mellan lekplatsen och skolan samt frågan om att trafiksäkra infarten till parkeringen ligger under kommunalt ansvar.
När det gäller övergångsställen skriver verket att det inte är någon trafiksäkerhetsåtgärd, utan enbart en framkomlighetsåtgärd för de gående.
– Man åstadkommer inte säkerhet genom att anordna övergångsställen, däremot kan man förbättra säkerheten genom fysiska åtgärder i form av avsmalningar, refuger eller gupp som får ner fordonens hastighet. Övergångsställen anläggs därför numer i stort sett endast där fordonsflödet överstiger 4 000 fordon per årsmedeldygn och där man får vänta i mer än 20 sekunder på att kunna passera över vägen, heter det i svaret.

Verkets ansvariga skriver också att ”ur säkerhetssynpunkt kan övergångsställen innebära att gående blir sämre på att själva se sig för (eftersom de upplever att fordonstrafiken ska släppa fram de gående). Att alla förare verkligen släpper fram gående är dock högst osäkert”.
– Därmed blir den upplevda tryggheten en falsk trygghet. Det är, ur ett rent säkerhetsperspektiv, bättre att varje gång man ska passera vägen själv avgöra när och var detta kan ske på bästa sätt, det vill säga skapa ett trafikbeteende som bygger på eget ansvar snarare än ett systemansvar, heter det i verkets skrivelse.

Kent Olsson/DT