Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Väinö Linna skapade nationalhjälten Antero Rokka

/

Väinö Linnas ”Okänd soldat” är ett finskt nationalepos. Även i övriga Norden och Frankrike blev Linnas bok en stor succé. Romanen har tryckts i 602.500 exemplar. Under jubileumsåret 2017 har en ytterligare en nyinspelning av filmen ägt rum.

Annons

Olof Lagerkrantz skrev i sin anmälan i DN om ”Okänd soldat”. ”Jag har läst Linnas bok med brinnande kinder och har inget minne av att jag någonsin vände en sida”.

Väinö Linnas ”Okänd soldat” är ett finskt nationalepos. Även i övriga Norden och Frankrike blev Linnas bok en stor succé. Till idag har boken tryckts i 602.500 exemplar. Boken kom tillsammans med Remarques ”På västfronten intet nytt” och Norman Mailers ”De nakna och de döda” att uppfattas som litteraturhistoriens starkaste krigsskildringar.

Harry Järv, finlandssvensk krigsveteran, stf riksbibliotekarie, hedersdoktor i filosofi vid Uppsala universitet med mera skrev en gång om ”Okänd soldat”: ”Linnas bok är en sann bok om krigets orimliga verklighet, råhet och död,om mänsklig värdighet i omänskliga situationer, om soldater som misslyckas när de försöker fylla övermänskliga krav som ställs på dem, ofta också om hur de lyckas.”

Okänd soldat filmades första gången 1955 i regi av Edvin Laine i en klassisk svart-vit version. Den mest populära finska filmen alla kategorier. Laines version visas varje år på den finska nationaldagen den 6:e december.

Under jubileumsåret 2017 har en ytterligare en nyinspelning av filmen ägt rum. Vidare spelades krigseposet som teater för första gången på svenska i somras på Harparskogs Arena med plats för 800 åskådare i autentisk miljö invid Harparskogslinjen på Hangö udd i Raseborg (Ekenäs). Där spelades inför fullsatta läktare separata föreställningar på svenska och finska. På scenen medverkade både professionella skådespelare och amatörer som bestod av ungdomar i 20-års åldern.

Harparskogslinjen var den försvarslinje som uppfördes 1940-1941 efter att Sovjetunionen ställt krav på och genomfört sina villkor att arrendera (ockupera) Hangö som flottbas efter vinterkriget. Försvarslinjen som bland annat bestod av 40 bunkrar skulle skydda södra Finland mot ett möjligt sovjetiskt anfall. Krigsutvecklingen tog emellertid ett annat förlopp och ett sargat Hangö kunde återerövras i december 1941. De evakuerade Hangöborna kunde återvända.

Av alla karaktärerna i Linnas ”Okänd soldat” är Antero Rokka den som mest appellerat till den finska folksjälen. Den slagfärdige karelaren Rokka ansluter till Väinö Linnas ”kulsprutekompani” under fortsättningskrigets inledningsskede. Linna tjänstgjorde då som gruppledare. Rokka var ”veteran” sedan vinterkriget och är lite äldre (30 år) än de andra soldaterna. Han är en karelsk jordbrukare som slåss för sin hembygd. Han har inget till övers för den nationella krigspropagandan och den militära hierarkin. Däremot är han en kallblodig krigare som Linna beundrar.

Förebilden till Antero Rokka var en karelare vid namn Viljam Pylkäs som föddes 1912 i Valjärvi och avled 1999 i Lempäälä. Som många andra karelare fick han slutligen lämna sin hembygd 1944. Pylkäs tjänstgjorde som maskingevärsskytt i vinterkrigets stora slag vid Vuoksen och Taipale.

Viljam Pylkäs deltog i fortsättningskrigets inledande stora slag bland annat erövringen av Östkarelens huvudstad, Petrozavodsk, i oktober 1941. Han blev känd även hos den tyske vapenbrodern för sin kallblodighet. Han dödade ett stort antal sovjetsoldater med sitt maskingevär. Dessa händelser är beskrivna i Linnas bok. Han beviljades både finska och tyska militära utmärkelser.

Under fortsättningskrigets lugnare skeden sysslade Pylkäs med lödning av metallringar för att fördriva tiden.

När den sovjetiska storoffensiven inleddes i juni 1944 var Pylkäs hemförlovad på permission på sin gård i Sakkola. Han förstod att den karelska hembygden var förlorad och såg till att familjen evakuerades till inre Finland. Han återvände sedan till sitt regemente i Karelens skogar. Nu befann de sig bakom de sovjetiska linjerna i det kaos som rådde. Han skadades svårt men lyckades bli evakuerad till hemlandet för vidare behandling.

Efter kriget fick familjen Pylkäs en ny gård i Finland precis som de andra evakuerade karelarna. Efter pensioneringen flyttade Viljam Pylkäs till Lempäälä där han avled den 6 februari 1999.

LÄS MER KULTUR

Annons