Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Viktig kvinnokamp i förorterna

/
  • Amineh Kakabaveh och Guluzar Tarhan Selvir presenterade en enkät gjord bland skolungdomar i Göteborgsområdet om religion och heder. Mer än var tionde elev i Göteborgs nordöstra förorter säger sig sympatisera med religiösa extremistorganisationer visar en färsk enkätundersökning.

Yvonne Gröning har läst Förortens Grupp 8 – 2000-talets kvinnokamp av Helene Bergman. "Det här är en upprörande bok, en skämmig bok för ett land som kallar sig för jämställt och ger sken av att vara en demokrati för alla."

Annons

"Sverige får inte bli ett reservat för importerad ojämställdhet! Vi har fått islamisternas könsapartheid i bjärt kontrast till den svenska jämställdheten!

Vi har en lattefeminism som vägrar att se det kvinnoförtryck som svenska invandrarkvinnor utsätts för i förorterna." Så lyder några av rösterna från Helene Bergmans intervjubok Förortens Grupp 8 och nu kan inte politikerna krypa undan längre. De måste lyssna!!

Helene Bergman, feminist och debattör ger inte mycket för dem som kallar sig för feminister, speciellt inte de från vänster. Hon är också starkt kritisk till den islamisering som äger rum i Sverige idag.

– Efter nära 50 år av kvinnokamp i det moderna Sverige ser jag en backlash när det gäller kvinnors frihet, skriver hon. Den frihet som vi med kamp, blod, svett och tårar vann under -70 och -80-talen är nu på väg att raseras och osynliggöras. Jag ser en växande likgiltighet vad gäller kvinnors mänskliga rättigheter.

Helene Bergman pekar ut en rad områden där ett växande kvinnoförtryck frodas, Förlossningsvården är i kris, antalet kvinnliga fattigpensionärer ökar, massvåldtäkter, minderåriga flickor får gifta sig med gubbar, en man får ha fyra fruar, shariapoliser bevakar hur kvinnor klär sig…

Kvinnoförtrycket var redan fullt utvecklat när Alliansregeringen tillträdde 2006 och under Alliansen växte problemen, men ingen tog det på allvar. Sedan dess har problemen bara eskalerat – kanske kan man ändå skönja en ljusning – jag tänker på en nyligen presenterad statsverksproposition för 2018, som Helen Bergman nämner i slutet av sin bok. Av den framgår att regeringen vill genomföra en samlad flerårig satsning för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Det återstår att se om det kan bli en förändring…

– Äntligen, skriver Helene Bergman, inte en dag för tidigt. Det är dags att marschera igen, vi måste rädda våra liv och våra kroppar.

Helen Bergman har arbetat som journalist och kvinnokämpe i många år. Hon startade lokalradions första kvinnoprogram, Amanda i radio Kalmar. Sedan arbetade hon i flera år med P1:s feministiska program Radio Ellen. För fyra år sedan gav hon ut boken Med svärtad ögonskugga, en stark memoar- och debattbok. I den gav hon av sina erfarenheter i kampen för jämställdhet. Det var en vass och tankeväckande bok. (recenserad i bland annat Dalademokraten)

Förortens Grupp 8 – som givetvis syftar tillbaka på den Grupp 8 som gjorde upp med manssamhället på 1970 – talet. Det var en grupp som hade så höga röster att politikerna var tvingade att lyssna.

Det Helen väljer att kalla Förortens grupp 8 är kvinnor som flytt från kvinnoförtryckande länder, för att få del av den frihet som generationers kvinnor har kämpat för och uppnått i Sverige. Det har inte blivit som de trodde och hoppades på. Helene Bergman har gjort intervjuer med åtta av dem.

Nyamko Sabuni var jämställdhetsminister i Alliansregeringen. Nyamko skrev redan 2006 skriften Flickorna vi sviker, där tog hon upp hederskulturen och vad som måste göras för att komma tillrätta med den. Hon blev utmobbad både av media och det politiska etablissemanget.

Sara Mohammad grundade riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime. Sara kom till Sverige för 24 år sedan som kvotflykting och är nu hedersdoktor i medicin vid Linköpings universitet. Hon är djupt besviken på Gudrun Schyman och menar att hon och hennes parti FI vände kvinnorna som berättade om hedersförtrycket ryggen. Sara Mohammad lever idag med skyddad identitet och med Säpobeskydd på grund av sina åsikter.

Hanna Gadban är författare till boken Min Jihad och kämpar för att vi inte ska ha ett könsuppdelat Sverige. Zeliha Dagli bodde i Stockholmsförorten Husby men flyttade därifrån för hon kunde inte leva under förtrycket, en kvinna som försöker leva ett fritt liv där blir kallad för hora och blir bespottad på alla sätt.

Gulan Avci, Liberala kvinnors ordförande, Soheila Fors, har skapat en fristad för utsatta kvinnor i Sverige, Amineh Kakabaveh, riksdagsledamot för Vänsterpartiet och Maria Afrasiabpour som utvecklat svenska som är anpassad för invandrade kvinnor. Det är alla kvinnor med starka röster, med egna erfarenheter av krig, våld och hedersförtryck. Var och en men också tillsammans kämpar de för kvinnors frihet i Sverige.

"ÅHÅ tjejer – vi måste höja våra röster för att höras", så sjöng vi på sjuttiotalet och vi blev lyssnade på. Det var mycket som blev förändrat till det bättre för kvinnorna. Men varför lyssnar ingen idag? Det här är en upprörande bok, en skämmig bok för ett land som kallar sig för jämställt och ger sken av att vara en demokrati för alla.

Helene Bergman och kvinnorna i hennes bok vittnar om ett förtryck som pågår runt omkring oss i dag och varje dag – och vi reagerar inte, vi vill inte se, vi vågar inte. Det blir inte ens en liten notis av det en gång i media.

Som till exempel att hustrumisshandel förbjöds i Sverige 1864, men i dag 150 år senare i köpcentret Nordstan i Göteborg uppmanas män att slå en upprorisk hustru, bara inte slaget lämnar några fysiska skador eller märken på kroppen.

Texten står att läsa i det ryckta häftet Kvinnan i Islam – avsändare Göteborgs moské. Påpekas bör att den är byggd med pengar från Saudiarabien. Häftet Kvinnan i Islam delas ut varje fredag och lördag av Dawhamissionärer i Göteborg.

Hur kan det få fortgå? Det är upprörande skakande läsning!

Metoo – rörelsen understryker med stor kraft Helene Bergmans bok. Kvinnokampen måste återupprättas och gå vidare oavsett etnisk och religiös tillhörighet!

LÄS MER KULTUR

Mer läsning

Annons