Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bra avtal om Iran och kärnvapen

På söndagen meddelades att det i Genève träffats en uppgörelse gällande Iran och kärnvapen. Det gäller att Iran inte ska framställa kärnvapen, eller uranbränsle av sådan karaktär att det kan användas till kärnvapen. Alltså uran som är anrikat mer än till en viss grad.

Annons

De som träffat uppgörelsen med Iran är sex länder som nästan alla har kärnvapen. USA står i spetsen för gruppen, där Kina och Ryssland ingår förutom Storbritannien, Frankrike och Tyskland.
Det halvår som uppgörelsen gäller ska USA lätta på de ekonomiska sanktioner som är riktade mot Iran. Handel motsvarande sju miljarder dollar kommer därmed Iran att dra nytta av. Till det kommer upptinande av de internationella relationerna som Iran uppnår.

Israel, som är nära allierad med USA, är skeptisk till uppgörelsen och anser att USA och de länder som kommit överens med Iran har blivit lurade av Iran. Om det finns grund för denna kritik är oklart. Israel känner sig hotat av Iran, på befogade grunder. Iran har gett, och ger, stöd till aktörer och länder i närheten av Israel som är fientligt inställda till Israel och ibland utför våldsaktioner riktade mot Israel.
Och även om Irans förmåga att skaffa sig kärnvapen hejdas med uppgörelsen kan Iran fortsätta att agera så att Israel skadas och hotas. Detta genom stöd med resurser, vapen och rådgivning till aktörer och länder som är fientliga till Israel.

Utifrån en strategisk analys av läget för Israel är det lätt att förstå Israels misstro mot Iran och uppgörelsen. Om det objektivt sett verkligen föreligger lika stort hot mot Israel, från Iran, efter uppgörelsen gällande Iran och kärnvapen, är det svårt att bedöma. USA avser att samtala med Israel de närmaste dygnen, på nivån president Barack Obama och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Israel drar paralleller med de misslyckade överenskommelser som gjorts mellan USA och Nordkorea, också gällande kärnvapen och framställning av sådana. Frågan är om det går att jämföra Iran och Nordkorea så. Nordkorea är en stat med en totalitär regim som det är svårt att ha att göra med, av flera skäl som maktkoncentrationen till den nyckfulla ledaren och landets självvalda avskärmning från omvärlden.

Iran är ett större land, i yta och befolkning. Det har en större öppenhet mot omvärlden, jämfört med Nordkorea. Och Iran har en struktur med parlament och president som det är val till även om dessa inte är som val i demokratiska länder.
Det är bra om avtalet mellan USA och de fem länderna å ena sidan och Iran å den andra gällande stoppad kärnvapenframställning kan hållas. Regionen som Iran är i, med närbelägna Afghanistan, Irak, Syrien och Israel, är en av världens mest konfliktfyllda. Allt som kan bidra till att minska konfliktnivån, och öka tilliten länderna emellan, är bra.

USAs president Obama har varit central i uppgörelsen. Det beror på att USA är den ledande supermakten. Men det är också en effekt av USAs konstitution, som lätt ger handlingsförlamning på inrikesområdet. I utrikespolitiken har däremot presidenten stor handlingsfrihet. För konstitutionen kunde inte förutse att USA skulle bli en så pass ledande makt. 
Robert Sundberg
robert.sundberg@daladem.se