Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bra dubbelt skolledarskap

Rektorer har en svår yrkesroll. Kanske blev den än svårare och tyngre när skolan för drygt 20 år sedan kommunaliserades.
De ekonomiska delarna av rektorernas arbete blev då än mer viktiga. För med kommunerna som så kallade huvudmän kom sådant som att hålla snäva budgetramar än mer i fokus.

Annons

Ska man uttrycka det brutalt kan man säga att skolverksamheten var tvungen att vara så billig som möjligt, även om ord som kostnadseffektivitet låter bättre. Risk uppstod då att det tummades på den (kostsamma) pedagogiska kvaliteten.

Från att ha haft statsförvaltning som modell för verksamhet och tänkande blev marknadstänkande mer centralt. Att profilera sig, vara attraktiv, få elever att välja denna skola blev viktigt. Det krockade med den gamla förvaltningskulturen.
Rektorerna, i form av chefer för skolor, sattes under press. Även om de delegerade en del arbetsuppgifter låg ändå ansvaret för pedagogiken och ekonomin ytterst på dem.

I går kom Socialdemokraternas skolpolitiske talesman Ibrahim Baylan med ett förslag på skolområdet, som rör rektorerna. Det publicerades på Dagens Nyheters debattsida.
Förslaget går ut på att rektorstjänsterna ska delas upp på två: en för pedagogiken och en för den ekonomiska och administrativa delen. Den förra ska ha titeln rektor och den senare intendent.

Det är ett bra förslag som skulle lätta på den tunga arbetsbörda som rektorerna bär på, efter att det kommit att inrymma mer uppgifter och att jobbet att leda en skola ser annorlunda ut i dag än på 80-talet.
Några uppenbara nackdelar finns dock med förslaget. En tydlig är att kostnaderna för rektorer fördubblas. En tjänst blir två, på heltid och med lika hög lön för båda (får man anta). Vem som ska betala det är oklart i S-förslaget.

Är det de hårt ekonomiskt pressade kommunerna eller ska staten skjuta till ett antal hundra miljoner kronor per år till det?
Och vad gäller en eventuell kommunal finansiering så är personalläget på skolorna sådant att det inte går att dra in en lärartjänst eller två för att finansiera en ny rektors- eller intendenttjänst. I så fall kommer skolsektorn att kosta mer, vilket kräver finansiering.

Troligen kan ett delat ledarskap för skolor leda till en bättre skolledning pedagogiskt och ekonomiskt-administrativt. Vissa fördelar och vinster i utbildningen och skolans effektiva drift kan uppstå med det.

Robert Sundberg
robert.sundberg@daladem.se